- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
197

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E. K. träffade t. o. m. en klok gumma, som gav
honom ett sjukdomsrecept — vilket man dock måste sova
på, för att det skulle verka — och ett medel för att göra
ovänner lama, nämligen att en torsdagsnatt slå in en
lik-kistspik i deras fotspår. När E. K- undrade huru han
i natten skulle finna spåren, svarade gumman: »Det
maa Du selv se Dig om!»

Ej blott Jyllands natur grep honom djupt utan
även folket, sedan han lärt sig förstå deras, om engelska
påminnande, språk. Han fann hos allmogen
»självständighet, ärlighet, kraft, vildhet, melankoli och ej
sällan det djupsinne, som följer med en stor
ensamhet och stora vidder, som vid synranden sammansmälta
med himmeln».

En jydsk bonde sade att visserligen hade man på
Jylland »fasliga sandslätter, men på Själland hade de
det, som värre var: nämligen skogarna, som hindrade all
fri utsikt!»

På resan samlades -i en underbar natt alla intryck
från den stora ödsligheten: »Runt om stodo de stora
sandkullarna, dessemellan bredde sig ljunghedar;
dimmor flögo längs marken och fjorden låg blytungt stilla,
så död som man tänker sig det Döda havet.»

Efter avstickaren till Lassö gick färden över Sasby
och Fredrikshamn till Skagen. Vägen låg omedelbart i
sanden. E. K- skildrar sitt intryck på följande sätt:
»Havet sköljer bort varje spår av väg. Vågen slår mot
hjulen, full av sjöstjärnor och maneter, skiftande i blå
och röda färger. Ett sand hav, likt vågor stelnade i
storm eller snarare ofantliga drivor av vit sand. I
dessa sticker en kyrka ännu upp sin tornspets; tidigare
kunde man på en stege gå ned i kyrkan men nu är
detta omöjligt. Man måste se denna värld — med havet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free