Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sjelf, nej omöjligt — dessutom, om han försäkrade
mig om motsatsen, skulle jag tro honom? Nej — han kan
ej hålla af mig, när han kommer till full visshet att det är
brist på allt utom tillgifvenhet och kärlek till
honom. Jag har bedragit honom och dessutom mig sjelf.
Jag ansåg detta var nog — — bäst vore att slå upp —
men hvad skulle föräldrarna, slägten och verlden säga?
Kanske äfven att Emil -? Kanske skulle det kosta mig sjelf
lifvet •— härpå gör jag dock minst afseende, för eller senare
gör just detsamma. Men — — bättre att jag blir uppoffrad
än att jag gör honom olycklig I! Jag skall taga reda på huru
det ser ut inom honom. Dock äfven här framstår min
svaghet hans trofasta blick skingrar för ögonblicket all
oro — men han är ej väl borta, förrän jag åter börjar
tvifla I!!!!
Den 3:dje nov. — Och detta kallas lycka!!!! Gud
skall veta den är ej stor —■ men — men huru kunde jag
också vara dåraktig nog att drömma om en Lycka, som
aldrig kan finnas här? I! 1 det längsta ville jag qvarhålla
illusionen. ––Den är försvunnen. »W erklighetens
lif är prosa med en och annan vers ibland»
— detta glömde jag, i min första yra, nu återstår blott att
ej låta prosan alltför mycket taga öfverhand. Bidrager han
ej härtill, har jag misstagit mig!!!! Klagan skall aldrig
komma öfver mina läppar, hvarken då eller under något
annat lefnadsförhållande. Men — förestår mig en framtid
— sådan den i detta ögonblick framstår för mig — Gud
gifve mig styrka!!! Huru det än må bli önskar jag bara
att brölloppet blir snart; det dagliga umgänget förtar
kanske en del af de farhågor, som nu oroar mig. Och skulle
äfven detta hopp slå fel kommer jag åtminstone i
verksamhet! Min lifstid blir ändå inte så lång. Ack! dit längtar
jag, der inga förhoppningar slå fel och inga illusioner ramla,
men -— när —?!!! Ännu är han ej kommen — jag väntar
honom med spänd oro!! Är han sig lik??? Kanske
likgil-tigare, kanske varmare. Huru är jag sjelf? Ej honom
mindre tillgifven -— men kanske mindre glödande —
nej kanske tvertom. Nej, Gud vet, jag vet det ej sjelf;
jag vet blott att jag längtar att återse honom oaktat, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
