Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan, då, som han förtretad uttryckte sig, »hararna
sprungo ifrån» honom. Han hade många jaktminnen
tillsammans med Johan Ludvig Runeberg — vars nära
umgängesvän han under ett längre besök i Finland
nästan dagligen var, och till vars Fänrik Stål han till
någon del lärer suttit modell — och dessa utgjorde den
icke minst intressanta delen av hans minnen.* Bland
Hultins tidigare jaktäventyr var att han en gång i sällskap
med en annan gammal soldat under flera dygn, här och där
vilande i kolkojor, genom de då nästan sammanhängande
skogarna från Vimmerbytrakten ända upp till
östgöta-slätten förföljde en varglo, och där slutligen fällde
densamma, men måste, efter vunnen seger, pantsätta sin
klocka för att få skjutspenningar till den långa
återfärden. Loskinnet behöll han.
Då gubben var hemma från sjön, plåstrade han som
gammal fältskär med huggsår och andra yttre åkommor
bland allmogen i orten, vilken till »kapten i Kallernäs»
hyste lika fast tro som kaptenen själv till sina fiskedon,
* Bland minnena från samvaron med Runeberg var även
en berättelse om firandet av Runebergs namnsdag, d. v. s.
midsommardagen. Fru Runeberg hade då bjudit tesällskap
på eftermiddagen men när Runeberg fick nys om detta
gick han till kapten Hultin och föreslog denne att de
båda skulle smita ut i skogen med sina bössor. »Ty,»
sade Runeberg, »jag täckes inte förstöra midsommardan med
tekonselj.» De stannade borta till sena natten; alla damerna
fingo gå utan en skymt av festföremålet och den
älskvärda fru Fredrika Runeberg var sedan litet »grå» både
på mannen och kapten Hultin.
Kapten Hultin mindes även roliga kräftfisken samman
med Runeberg och dennes son Walter, sedermera
bildhuggaren, då en liten tyst och klok pojke, som gjorde sitt
bästa att förtjäna den ära att få vara med, som vederfors
honom. (Utg. not.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
