Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämt växande, inre och yttre frågor». Bladet utkom om
onsdagarna och har ett för den tidens förhållanden
förvånande rikt innehåll. Dess redaktör var
telegrafkommissarien Gustaf Lybeck, men under första åren
voro dess egentliga ledare Carl Rydström och Emil
Key. I de tidigare årgångarna finnes knappt något
nummer, där ej endera av dem har en ledare, en
följetong eller ett poem.
Under det första året hade tidningen en värdefull
medarbetare i Paul Améen. Denne var äldre bror till
den i förra delen nämnde författaren Georg Améen.
Båda voro födda i Karlskrona, där fadern var överste
vid flottan. Paul hade blivit skeppsgosse vid 7 år,
underlöjtnant vid 17, fick 3 års permission och var då
anställd i franska flottan. Som chef för ett kompani
hade han deltagit i intagandet av Navarino m. fl. orter.
Senare blev han lotsfördelningschef i Västervik. Ehuru
äldre än de — han var född 1804 — blev han god vän
med Emil Key och Carl Rydström, som trivdes utmärkt
med den vittbefarne, intressante och begåvade mannen.
Améen tog livlig del i de politiska debatter, dem tidens
oro framkallade. Hans deltagande i Greklands befrielse
och i franska härens första landstigning i Afrika voro
hans främsta krigiska minnen. Men för livet avgörande
blev hans eldiga andes tillägnelse av de politiska och
religiösa meningar, som framkallade Julirevolutionen. Och
detta föranledde att han stängdes från möjligheten att i
stort verka för det fullgoda sjöförsvar han drömde om.
Han fick stanna i den grad, dit tjänsteåren förde honom
och se sig förbigången av yngre och obetydligare
kamrater, som ej voro »rabulister».
Denna begåvade och innehållsrika personlighet fann
i författarskapet ett medel att ge uttryck åt sina idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
