Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västervik just införda telegrafen möjliggjorde detta,
d. v. s. en gång i veckan då tidningen kom ut!*
Kriget behandlas omedelbart endast under
rubriken Utlandet, men det ger medelbart anledning till
flera uttalanden av Emil Key i inrikes politiska frågor.
Till dessa uttalanden återkommer jag i andra
sammanhang. Här må medtagas ett inlägg i den av kriget
framkallade frågan om exportförbud.
Författaren — Emil Key — ansluter sig till G. H.
o. S. T., som yrkar på frihet; som anser att de höga
spannmålsprisen icke berodde på brist utan på att
envar spekulerar och gömmer. Flan påminde om att det
senaste exportförbudet verkat ruinerande på många och
han begrundar sitt krav på frihet — och säkerhet för
friheten — med följande sats:
»— — — — — Handeln, det rörligaste av allt, denna
civilisationens bevingade budbärare, älskar stabilitet i
lagstiftning och äger liksom fågeln icke längre trevnad i sitt
bo sedan man rubbat detsamma. I våra politiska
institutioner kunna vi nog vara stationära, och bibehålla med
förkärlek just det, som mest hindrar och förvrider vår
utveckling. I vår ekonomiska lagstiftning däremot leva vi för
dagen eller åtminstone blott mellan varje riksdag, vid vilka
vår ekonomi stupar kullerbytta fram och åter, likt pajazzon i
ett karnavalsskämt. — — — —»
* Tidningens redaktör, telegrafkommissarien, inbjöd oss
att bevittna det nya underverket, genom vilket vi samtalade
med våra släktingar i Kalmar. Vi barn voro naturligtvis lika
obegripande som den bonde, vilken under denna första tid
trodde sig kunna befordra ett par stövlar till sin son genom
att — hänga dem på telegraftråden! Men minnet är
oförgätligt liksom av den första järnvägsresan mellan Lund och
Ör-tofta, vars ägarinna, grevinnan Dticker, var Sophie Keys
moster och ett besök på örtofta 1858 medförde nämnda
utomordentliga händelser 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
