Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under de år, som närmast föregingo Emil Keys
riks-dagsmannaskap och de, som närmast följde efter
detsamma, nedskrev han då och då religiösa aforismer, som
här nedan meddelas.
I trots av de kanske tjugu år, som ligga emellan de
tidigaste och de senaste äro de så enhetliga att de här
kunna meddelas i ett sammanhang. Den åskådning, som
här framträder, bestämde Emil Keys enskilda
personlighet. Och under sin riksdagsmannatid voro hans
uttalanden i alla med den religiösa frågan sammanhörande
ämnen präglade av den anda, som i det följande
framträder. Man började sin riksdagsmannabana med en stark
stämning mot biskop Sundberg, emedan han en gång
hört denne tala om den hårda medfart han låtit en
lekmannapredikant vederfaras. Frihet och fördragsamhet
voro för E. K- så oskiljaktiga från kristendomens väsen,
att han ej hade lätt att erkänna äktheten i den
kristendom, som felade i dessa stycken.
Sin egen ståndpunkt antyder han redan genom
följande motton till sina
” Fritänkerier
(mot både gamla och moderna föreställningssätt).»
“Wolche Keligion ich beltenne? Keine von allen,
Die du mir nennst. — Und warum keine? Aus
Religion."
F. v. Schiller.
Gud är sig alltid lik, människorna äro sig ock lika.
J. II. Thomander.
Je vais eombattre pour que tous aient au oiel
un Dieu, et une patrie sur la terre.
F de La Mennais.
Den innersta orsaken till tidens alla strider är religiös
■— låtom oss erkänna det med bävan. Brist på religion, säga
några. Övermått därav, som icke längre låter hämma sig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
