Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låtom oss framgå med allvar och lugn; icke som förr likt
slagskämpar med lättsinnets kitslighet, utan med mannens
känsla, då han strider för det dyrbaraste på jorden 1
Nyåret 1856 fann Emil Key anledning till följande
Politiska kannstöperier.
»Di må kallat för högfärd eller vad di vill,» sade
käringen: »men tjuvar har jag aldrig kunnat tåla.» Må
man kalla oss liberal eller konservativ, det kan just göra
detsamma, men rättvisa vilja vi bestå åt alla. Att icke
töras sjunga ut med vad man tänker, det må nu vara
behagligt eller ej å vilkendera sidan som helst, den
åkomman skall aldrig genera oss. I vår tanke tillhör det
publicisten att vara eklektiker: att utan konsiderationer
nagelfara vad som är klandervärt, och utan kotterisinne erkänna
vad som är berömligt. Först när så sker, uppfyller
publicisten sin plikt, först då är pressen verkligen oberoende.
Med denna föresats och på samma gång försats, torde
eftersatsen i det här nedan följande befinnas både alltför
konservativ och alltför liberal. Vi få nämligen tillstå: att
vi rakt icke skämmas för att gilla och erkänna vad
gott och rätt regeringen gjort, görer eller kommer att
göra, liksom vi alldeles icke draga i betänkande att spetsa
— åtminstone på pennan — en och var,- som kunde få lust
att lägga vantarna på våra svenska fri- och rättigheter, både
dem vi haft, hava eller borde hava.
Detta »sätt att vara» överensstämmer dock ej, vi veta
det mycket väl, med vissa somligas åsikter om huru en
välbeställd liberal, säker och pålitlig i partiet, bör vara
beskaffad. En sådan bör alltid vara oförnöjd, oupphörligt
sitta vid Babylons älvar och skära — visselpipor. Råkar
man i förlägenhet — d. v. s. kan man icke hitta på något,
aldrig så litet, att klandra i en kungl. förordning eller
resolution, vi medgiva tyvärr! att denna kasus alltför sällan
inträffar — så skall man åtminstone vara till hands att säga:
»det var icke för tidigt regeringen vidtagit denna så länge
påyrkade förändring; visst är den bra, det medgives, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
