Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under det att överallt, långt inne i Tyskland, sitta gamla
mamseller, änkor, gubbar, hushållsaktiga fabriksarbetare och
omtänksamma familjefäder som låna den svenska staten deras
årsöverskott, deras månads- och veckobesparingar. Varför
skulle vi själva icke kunna göra så med, och så mycket
lättare som en stor del av dessa penningar kunde tillkomma
genom arbete åt staten, vilken ytterligare lånade räntorna
för detta arbete och så alltjämt i stigande proportion? Vad
betyder det att staten är skuldsatt, när det är folket självt
som är fordringsägaren? Visserligen måste de någonstädes
tagas, dessa räntor, som staten skulle betala, och det bleve
till följd därav folket, som fick erlägga också dessa. Men
vilken skillnad ligger icke i att betala räntorna, att vi så må
säga, till sig själv emot att betala dem till andra? — Då den
förmögne alltid kan köpa till bättre pris och sälja till
högre än den fattiga, och till följd därav också göra bättre
affärer, så skulle — i samma mån Sverige till sitt
förlags-kapital bleve oberoende av utlänningen — även denne, genom
vår ökade vinst av handelsbalansen, i större mån än nu få
kontribuera till dessa räntelikvider.
Vilken oerhörd hjälpkälla har icke Napoleon III vetat
att förskaffa sig i sina statslån hos den franske arbetaren
med låga maximiinbetalningar? Om annars någonting över
huvud kan påräkna varaktighet i Frankrike, så torde dessa
statslån måhända ännu kraftigare än kejsardömets örnar
komma att befästa kejsardömet I
Ett ännu mera slående exempel lämnar England, vars
utmärkta hävdatecknare Macaulay i sin historia yttrar om
den engelska statsskulden, att »vid varje ny tillväxt i denna
skuld hava visa män på fullt allvar försäkrat att bankrutt
och undergång stode för dörren. Likväl fortfar skulden
oupphörligt att växa, och ändå är undergången lika
avlägsen som någonsin.»
Utan att vara någon nationernas Herkules befinner
sig den svenska nationen nu vid skiljovägen. Om den
fortfar att låta sig förläggas av andra nationer i stället att
förlägga sig själv; om den fortfar att förtära sitt arbete
i stället att kapitalisera detsamma; om den fortfar att
tro sig kunna bli rik utan sparsamhet; om den förbiser att
11. — Key. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
