Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emil Key befann sig bland mängden på
Riddarhustorget, ty trängseln hade varit sådan, att han omöjligt
kunnat komma in på Riddarhuset. Det jubel, som
utbröt vid underrättelsen, var utomordentligt. Snart
hördes ropen att man borde hurra utanför ministrarnas
bostäder. Sedan man sent på natten hurrat för De Qeer
och några andra frågade S. A. Hedlund Emil Key om
han även följde med till Gripenstedt, som Emil Key
skarpt hade angripit? Emil Key förklarade att han denna
natt skulle hurrat för fan själv, varpå de båda vännerna
följde skaran även till Gripenstedt.
Bland dem, som röstat mot förslaget, voro de båda
bröderna Arvid och Gösta Posse, med vilka Emil Key
sedan skulle komma att samarbeta så mycket i den nya
representationen. Även en annan av hans gamla vänner,
Robert von Krasmer, röstade mot förslaget*
När Emil Key hemkommit från Stockholm var han
och stadsfullmäktiges ordförande i Västervik inbjudare
till en middag, som i december 1865 hölls i stadshusets
festligt dekorerade salong. Emil Key höll skålen för
bondeståndet. Hans korta tal hade ungefär följande
lydelse:
Efter att ha påmint om att bonden var folkets
äldsta del — ty
när Adam plöjde och Eva spann
var fanns väl då en adelsman?
forsatte han: Det är betydelsefullt att vår kanske största
konungs valspråk var: »Gud och Sveriges allmoge,»
men ändå betydelsefullare är att detta valspråk nu blivit
* Jag vill här påpeka ett förbiseende i del I, sid. 220,
där det står att R. von Krsemer röstat för förslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
