Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avgifter för hel och halvtäckta vagnar, kuskar och
betjänter, stämplat papper, bankbolag, aktier och dylikt. Med ett
ord: i en beskattning av alla dem, som vilja anses vara rika
i samhället, i stället för att skatten nu, i alltför stort
missförhållande, drabbar de mindre förmögna och de fattiga. Jag
inser nog att det häremot blir ett stort skrik till en början
men må den nya riksdagen stå på sig. De, som så
skrika, ’skälla värre än de bitas’, som ordspråket säger.
En dylik beskattning vore rättvis, ty de som vilja leva
friskt och betala friskt, varför kunna de inte göra det till
staten också? Det vore inte de sämst använda penningarna
av dem, som i alla fall gå åt. Och det bleve nyttigt dessutom,
ty det skulle hjälpa kraftigt till att införa sparsamhet först i
den enskildes hushållning och sedan i statens.
Nu hava vi talat om mycket varuti bör sparas. Låtom
oss för ombyte tala om något som vi icke böra spara på;
och detta, mina vänner, är folkundervisningen. Ju
mer denna utvidgas och utvecklas; ju flera, som ickc blott
lära sig läsa, skriva och räkna, utan även taga reda på det
huvudsakligaste av Sveriges historia, geografi och statistik,
dess grundlagar, dess lagskipning och försvarsväsen —■ ju
mer blir folket självständigt, kan döma själv och behöver
icke rätta sig efter hörsagor eller förvillas av prat. Huru
mången bonde är det ej, som nu antingen icke alls förstår
sin rätt eller missförstår den av bristande insikter, och om
han än förstår den, varken i skrift eller tal kan utveckla och
tydliggöra sin mening? Huru mången måste ej bittert
beklaga sina bristande kunskaper, varigenom ofta de yppersta
huvuden, de bästa anlag aldrig hinna till mognad?
Folkundervisningen är ett verktyg, det är en yxa, en såg, en hävstång,
varigenom envar, som beväpnar sig med densamma, kan
uträtta mångdubbelt mer arbete än förut. Vilken skillnad
är det t. ex. ej att gräva med spade i stället för med
händerna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
