Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i denna fråga sammanhölls lantmannapartiet och vann
seger gentemot privatbanksintresset, en seger, som är
första märkestenen på lantmannapartiets väg. Och huru
föga partiet d å var exponent av ordförandens
mening, visar sig därav, att A. Posse stod på
privatbankernas sida. Tullfrågan var ännu ej brännande, men fick sin
karaktär av att 1867—1870 varje kosmopolitisk frihandlare
kallades »wallenbergare», eller »göteborgare», d. v. s.
motståndare till ett förändrat bank-, kredit- och
beskatt-ningsväsen. Frihandelsideologerna åberopade sig på
engelsmännen ungefär som flickan, vilken sade sig heta
»Adamina efter farbror Per». (Farbrodern i fråga var Per
Adam Siljeström.) De trodde sig vara engelsmännens
lärjungar men lade ej märke till skillnaden mellan
engelska och svenska förhållanden. Numera finnas
egentligen inga frihandlare: det finnes blott de, som
vilja protektionera importen och andra, som vilja
protektionera exporten.
Med avseende å tullfrågan gällde ännu 1883
— d. v. s. då jag lämnade riksdagen — att denna fråga
alldeles stod utanför partiprogrammet.
Däremot visade sig redan 1867 att försvars- och
grundskattefrågan hade tendens att bli partiets stora
partifråga. Men innan dessa frågor blevo partiets livsfrågor,
visade partiet ett mera mångsidigt skaplynne än det
längre fram gjorde.
Brukspatronerna Hedengren, C. G. Indebetou, Gösta
de Maré, godsägaren Kallstenius, rektor P. A. Siljeström,
friherre Ivar Koskull, löjtnant Hedenberg, David von
Schulzenheim, hovpredikanten Lithner ansågos sålunda
under dessa första år tillhöra lantmannapartiet, men
blevo framdeles mer eller mindre snart, mer eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
