Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lik men som politiken var honom likgiltig fingo vännerna
allt färre beröringspunkter. Med sin älskvärde frände,
professor Axel Key, hade Emil Key mycket gemensamt.
En varm sympati förenade honom även med en annan
smålänning, naturvetenskapsman och professor i
botanik, N. J. Anderson, då innehavande Bergianska
trädgården. I dessa hem fingo våra unga ögon skåda många
märkliga män. N. J. Anderson var från Tjust, och
Lysander berättar i sin Almqvistbiografi huru den unge
Anderson — då en av C. J. L. Almqvists yppersta
lärjungar från Nya Elementarskolan — hade den lyckan
att en sommar få kuska för Almqvist under färder i
Tjustbygderna. N. J. Anderson och hans begåvade,
som målarinna verksamma, hustru, gjorde även besök
på Sundsholm under sina sommarvistelser på
Segors-gärde hos Karl Rydström. Dessa ägde rum innan
Andersons fått sitt eget »Tahiti» i Stockholmsskären. Deras
son, den nuvarande målaren Acke, var då en liten pys,
men en, som från sin mor iärvt målarsjälen och från sin
far filosofsinnet. Det var genom bådas fria tänkande
över tidsfrågor och livsåskådningar, som N. ]. Anderson
och E. K. blevo vänner. När Emil Key 1866 valdes
till riksdagsman, skrev N. ]. Anderson ett brev, där
han gratulerade sig själv — över att Emil Key skulle
komma till Stockholm — liksom E. K:s hemort att
få en sådan representant och även fäderneslandet...
Ty, skrev han, då jag vet, hur du vördar och älskar
frihetens utveckling på grund av inre utbildning, vet jag även
huru du skall bli en målsman för att även inom andens
område gamla former, murknade och hindersamma, skola falla
och ge plats för nya krafter och nya former, passande för
tiden och mänskligheten. När jag vet huru du, genom
makten av din penna och styrkan av ditt ord skall,
oförfärat och fast, utan ryd häftighet, träda inom skrankorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
