Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu samme herr Arvid Posse göra sig till redskap åt
regeringen för att i dess händer lämna, oberoende av
representationen, en fond som är mångdubbelt större än de, vilka
striden d å gällde, så skulle man verkligen bliva frestad att
tro sanningen av vad som påstås, eller att den vitt omtalade
landshövdingeplatsen i Malmö skulle utgöra lönen för hans
beskedlighet och att detta skulle utgjort föremålet
för de trägna samtal, vilka såsom vi i ett föregående
nummer påpekat, ägt rum enskilt mellan regeringens ledamöter
och herr Arvid Posse.
Vi upprepa emellertid vad vi förut sagt: vi tro ej att
herr Arvid Posse låter övertala sig. Vi anse honom
vara alltför både klok och fosterländskt sinnad för att ej
inse att ett sådant beteende av honom skulle ej endast inför
medrepresentanterna i kammaren, utan även inför hela landet
ställa honom i ett ljus, vars beskaffenhet vi endast behöva
påpeka för att herr Arvid Posse själv skall för en dylik
position få den mest bestämda vedervilja. Men det är ej
endast herr Arvid Posse som i detta avseende bearbetas.
Försök lära även anstaltas, fastän på annat vis, mot herr
Emil Key, Karl Ifvarsson m. fl. av de mera framstående
ledamöterna inom lantmannapartiet. Men alla underrättelser,
vi kunnat inhämta, hava varit av den art, att vi tro alla
dessa försök hava varit fåfänga. De vidtalade lära samtligen
ha befunnits »taga råd av sitt förstånd och ej av sin känsla».
Vi äro sålunda nästan förvissade om att lantmannapartiet
och vänstern skola stå som en man i dessa frågor.
Han fortsätter:
Vi tro oss veta att både hrr Arvid Posse, Emil Key
och flera av de framstående ledamöterna av lantmannapartiet,
ävensom ej så få inom Andra Itammarens vänster, ej äro
obenägna att bevilja vad som verkligen behöves,
men vi fråga: i vad sammanhang står ett dylikt beviljande
med bildandet av en särskild, av riksdagen oberoende
fond för militära ändamål? Varför ej bevilja vad som
för tillfället behöves och lämna det andra åt
kommande riksdagar? Hyser man då misstro till kommande
riksdagar? Äro verkligen de ändamål, för vilka anslagen
behövas, av så tvetydig nytta att man endast på
överraskningens väg tror sig kunna genomföra desamma?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
