Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Riksdagen 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segra: riksdagens självbeskattningsrätt. Man talade om
att andra kammarens majoritet ville bli en regerande
riksdag, man varnade med frihetstidens exempel o. s. v.
— förutsägelser dem man kunde besvara med
Thomanders replik: »om en borgare i Lund går ut genom
norra stadsporten och alltjämt går vidare då kommer han
till Ishavet och således bör han aldrig gå ut genom
norra stadsporten!» Ha vi gjort oss skyldiga till samma
överdrifter och personliga förföljelser som frihetstiden;
ha vi som den gynnat den ena klassen på den andras
bekostnad? Ställ kyrkan mitt i byn; gör förhållandet
mellan rättigheter och skyldigheter lika för alla! Kom
inte med den anklagelsen att vi, som beviljat millioner
till fästningar, kanoner och gevär, vilja lämna landet
försvarslöst. Ha vi ej genom anslag till samfärdsel,
undervisning, löneregleringar, vetenskap, konst visat oss
även i andra fall villiga att ta hänsyn till landets behov
och regeringens framställningar? Men när den vill
undandra riksdagen dess prövning av anslagen till
försvarsväsendet,[1] då söker man komma till ett lagligt
1772. Vi måste hävda det svenska folkets
självbeskattningsrätt, annars vore vi ej värda att sitta i denna
kammare! Med hänsyftning på regeringens ställning till
kommerskollegiefrågan yttrade E. K. att det icke var
genom små medel, man kunde hindra segern för
den stora sanningen: att svenska folket äger att sig
själv beskatta. Han påpekade att grundlagen icke
förutsatt att den ena kammaren skulle avslå en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
