Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Demokrati, aristokrati och autokrati - Om konstitutionalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otillgängligt och själv vandrade han av och an i det gamla
slottets förfallna salar, vars väggar pryddes av förfädrens
porträtt, av vapen och troféer, som vittnade om de
djärva bragder hans lysande ätt utfört. Intet under att
svensken dragits tillbaka mot det förflutna, ja, mången
gång försjunkit i ett sysslolöst grubblande, en
ändamålslös åskådning av detta förflutna, dess segrar, dess
storhet, dess ansträngningar, dess lidanden. Intet under
att den minskade makten till en början följdes av
minskad handlingskraft. Intet under att svensken, genom
minnen som livsvanor, blev aristokrat i tänkesätt och
seder. Detta gäller t. o. m. bonden, som även han
varit stolt över vårt förflutna, på samma gång han haft
gott minne för de oförrätter, han under detta förflutna
fått lida.
Det gamla herresätet Sverige sköttes länge så som
fordom många av de herresäten det innehåller: stora
delar av det vidsträckta området var för husbonden
obekant; dess tillgångar obegagnade; dragarna blevo
ofta nog utmätta; bordsilvret förpantat och en talrik
betjäning i trådslitna livréer serverade — sill och potatis!
Nödvändigheten tvingade slutligen svenskarna att
bli närande i stället för tärande. Svensken blev dels
industriidkare, dels, som jordbrukare, började han
förstå sin tid och bliva »rationell».
Sveriges folkliv och nationallynne befinna sig nu
i en vändpunkt, en övergång. Det praktiska liv det nu
lever, de fredliga försvarsintressen, åt vilka det nu
ägnar sig, torde — efter ett eller annat århundrade —
verka omskapande på nationallynnet. Aristokrat kommer
svensken nog alltid att förbli. Ja, det torde ligga
adelsstolthet i botten av svenskens nutida materiella
kraftutveckling: vi vilja icke längre stå med ett stort namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
