Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»gagnar det staten, så slå till» —• avvisar De Geer med
den anmärkningen: att det i själva verket var konungen,
som blivit ställd i bräschen.
Denna synpunkt var även Emil Key’s. Vid
riksdagen 1876 fastställdes den ändringen i
regeringsformen att bland statsrådets ledamöter en skulle utväljas
till statsminister eller — som man under diskussionen
uttryckte sig — konseljpresident. Det var framför allt
den under den föregående krisen hävdade, av De Geer
här ovan underkända, ståndpunkten — att varje statsråd
endast har att svara för sin egen mening — som i
diskussionen uppkallade Emil Key. Även nu målade
anhängarna av den »monarkiska pensonlighetsprincipen»
skräckbilder av frihetstiden. Emil Key invände mot
dessa bilder att de lyten, man förebrådde frihetstiden,
voro allmänna i hela det dåvarande Europa. När
man nu sedan 9 år tillbaka, under jeremiaderna över
andra kammarens ingrepp i konungamakten, framdrog
frihetstidens faror, då glömde man enväldets faror liksom
man glömde att historieskildrarna under Gustav III och
Gustav fV tjänat dessa kungars intressen i och genom
svartmålningar av frihetstiden, som dock även ägt många
ljussidor.
Vad Sverige behövde, fortsatte E. K., det var en
stark folkmakt och en person inom regeringen, som
folkmakten kan taga för huvudet, så att den ej endast
jagar ett flertal skuggor: »Då en utmaningshandske
kastas åt oppositionen och man tillropar denna: ’gagnar
det staten så slå till’ — då skall den sålunda ropande
stå skyddande framför konungen och ej bakom
honom.»
Lantmannapartiet hade enats om att denna fråga
stod utanför partiprogrammet och envar röstade som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
