Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi lagstifta, yttrade han, för samtidens behov,
uppfattning och rättsbegrepp. Men vi böra ej glömma att
vad vi kalla samtid, ögonblicket förut var framtid, i
nästa ögonblick åter är ett förgånget. Vetenskapsmannen,
skalden, publicisten har företrädesrätten att leva endast
för en närmare eller fjärmare framtid. Men lagstiftaren
måste verka så, att han aldrig lämnar samtiden ur sikte.
Denna fara inträder dels genom att gå så fort framåt
att samtiden ej hinner följa med eller så långsamt, att
lagstiftaren själv blir efter.* Ur den senare synpunkten
föreslog han metersystemets antagande men ur den förra
tio års övergång. Farhågan att svenska folkets intelligens
skulle sättas på för hårt prov, ansåg han alldeles
obefogad och som avskräckande exempel pekade han på det
engelska högmodet att behålla ett för hela den övriga
världen tidsspillande och obekvämt system.
För Emil Key var det självklart att det sunt
nationella bestod i att lära allt för oss gott och lämpligt
av utlandet, men avvisa åberopade utländska mönster,
om dessa vore för oss otjänliga. En lag, en sed, en
åtgärd, en idé var ej god emedan den var svensk och
ej heller dålig emedan den var utländsk eller omvänt.
Det, som alltjämt var gott ehuru gammalt, det som
på den skandinaviska strängen betraktades åter E. K. såsom
»otrogen» skandinavismen — emedan han ansåg det klokast
att alla tre landen med ens togo ut steget och gjorde den
skandinaviska kronan lika med den redan i andra land
gällande franc’en.
* Att långsamhet snarare än förhastande låg för svenska
lynnet, betonade E. K. ofta. Så yttrade han t. ex. att
så långsamt hade tempot varit i fråga om kommerskollegii
ombildning, att om man ämnade fortsätta i samma lunk, då
borde man börjat i Gustav Vasas tid för att de nu levande
skulle hinna se frågan löst.
5. — Key. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
