Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
langt mer dannede end vi — men det er netop dett.e, som
ärgrer os!» Härmed uttryckte han i själva verket den känsla
av social underlägsenhet, som hos norrmännen länge gick i
bredd med deras fruktan för, dels verkliga, dels inbillade
försök till politiska övergrepp från svensk sida.
Norge har, vad Sverige angår, isynnerhet haft tvenne
farhågor: den ena att vi genom rakt på sak gående
maktmissbruk skulle träda »grundloven» för nära; den andra
att Sverige medelbart, genom sina stora minnen, sina under
lång tid stadgade samhällsformer, och sin mer omfångsrika
odling, skulle söka utöva ett tryck på den norska självkänslan.
Ur dessa båda farhågor hava framgått det motstånd, som varje
unionelit närmande mött från Norges sida, och det
misstroende varmed norrmännen gentemot svensken stått på
sin »ligeberettigelse» allt ifrån föreningsaktens paragrafer
ända till — de riksbekanta »begavede idioterne»!
För att oväldigt uppfatta detta ihärdiga motstånd bör
man gå tillbaka till Norges närmaste forntid före föreningen,
och erinra sig att Norge under århundraden icke ägt något
hov; att dess, efter inbördesstriderna fåtaliga adel för den
skull dragit sig till hovet i Danmark — för att där på övligt
sätt kretsa som planeter kring solen — och slutligen att allt
det bästa av snille och lärdom, som Norge ägde, sökte det
andliga liv för vilket Köpenhamns universitet var
medelpunkten och, jämte ämbetsverken, även verkningskretsen.
Man förstår då att en borgerlighet i seder, umgänge,
tankegång och förhållanden hade alstrats, som utgjorde en ypperlig
beredelse till den fria konstitution, Norge gav sig i Eidsvold
—• där granris på enkelt nordiskt vis klädde de nakna väggarna
i riksdagssalen, under det att riksdagsombuden bodde i>
bondgårdarna runt omkring. Men på samma gång är tydligt
att just denna motsats i medborgerliga förhållanden och
åskådningssätt gentemot den tidens aristokratisk-byråkratiska
Sverige — i politiskt avseende med en fyrdelt
ståndsrepresentation, i socialt med ett samfunds- och umgängesliv
överfullt av ceremoni och etikett — skulle stöta från sig de
enklare norrmännen, samt komma dem att känna sig
främmande för de påtrugade bröderna. Besinnar man huru detta
måste försvåra och föPåröja den, i bredd med den inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
