Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framtida hävdatecknare skola otvivelaktigt framhålla att det
fordrades just ett främmande snille — m e n ett snille —
för att med blicken oförvillad av forntida och samtida
förvecklingar, i ett stort helt kunna se den skandinaviska halvöns
e n h e t, som den skandinaviska halvöns framti d. Det
fordrades än vidare en oskymd fjärrblick för att inse att
en ; varaktig grundval för denna enhet i vår tid icke kunde
läggas med tvång, utan måste beredas genom frihet; icke kunde
påbjudas med maktspråk, utan måste vinnas genom kärlek.
Denna stora åsikt om Skandinaviens framtid till
-ägnade Karl Johan sig, främst av alla, vid unionens stiftande;
detta kommer att göra hans bästa storhet i hävderna och växa
över det myckna han i detaljutförandet felat och förbisett.
Några årtionden, om än en stor del av ett människoliv,
äro blott ett par ögonblick i en stats. Och om man därför
besinnar huru, efter historiskt tidsmått, nyligen, den ännu
levande generationen bevittnat, ej blott ståthållarfrågans
misshälligheter och de fruktlösa försöken att på
författriings-väg närmare sammanknyta unionen, utan även Karl Johans
tvister med stortinget, men att samma generation n u vid
umgänge med norrmän erfar en alldeles motsatt stämning,
då har man sannerligen skäl till förundran. Ehuru i rättsligt
hänseende intet är förändrat; ehuru med undantag av
ståt-hållarskapet inga gamla paragrafer äro borttagna i
unions-akten och inga nya tillagda, så äro »föreningen», stämningen,
förhållandena på denna korta tid så gott som pmskapade.
Orsakerna äro emellertid ej långsökta. De ligga först och
främst i den tid som förflutit under vilken norrmännen
funnit att de befarade svenska angreppen uteblivit, samt i
en ökad tillit till egen styrka; vidare finnas de i svenskarnas
beundran för Norges, kraftiga uppblomstring i vetenskap,
konst och poesi, och i vårt erkännande av den nationalitets
berättigande, som s å vetat hävda sin tillvaro; även, och icke
minst, finnas de i norrmannens känsla av djupare »fselleskap»
med svenskarna, efter vårt förändrade statsskick. Sist, men
det oaktat kanske främst, sätta vi dock den orsak, som
föranlett denna återblick och varit dess utgångspunkt,
nämligen den ökade samfärdseln mellan folken. Den enskilde
gvensken och norrmannen gör vid besök i broderlandet dep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
