- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
187

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter straffets slut, då stöter samhället — vid hans
första steg ut i det fria — fången tillbaka och slår
åter fängelsedörren i lås om honom. Fången vill
samhället behålla; arbetaren bryr det sig ej om,
människan än mindre. Den av Emil Key som allvarlig
betonade frågans fall i första kammaren föranledde
honom att, vid nästa debatt i en lagfråga, beklaga att
den nya representationen alltför mycket stod i det
materiellas tjänst; särskilt var det första kammarens
skuld att de lagändringar, som biföllos i den andra
kammaren, strandade på medkammarens motstånd. Den fråga,
det då gällde, var sekternas tryck i vilken en liten, men
enligt Emil Key’s mening alldeles otillräcklig lättnad, var
föreslagen. Han fann det oerhört att baptisterna som
odöpta tvungos att stå kvar i statskyrkan och där såsom
odöpta ej kunde få vigsel utan nödgas ingå
»avtals-äktenskap». Visserligen medgav E. K. att man under
ståndsrepresentationen i viss mån drivit humbug med
kulturfrågorna — och att dessa sålunda råkat i misskredit
hos den nya representationen —- men denna felade på
andra hållet. Kampen måste fortgå ej endast för likhet
i politiska utan även i medborgerliga rättigheter och
skyldigheter, och det var ett faktum att kulturfrågorna
legat nere under den senaste tiden. Men de måste
komma tillbaka ända tills de blivit lösta så att kampen
om dem framkallat ädlare, mer mänskliga lagformer.
Med anledning av åtskilligt ordande om
»grannlagen-hetens» krav i fråga om kyrkan, frågade E. K- om det
var mer grann laga mot kyrkan att man hyser ett sådant
misstroende till dess egen inneboende livskraft, att man
menar sig icke kunna nog ängsligt omgärda henne
med världsliga skrankör? Är det fullt grannlaga mot
den kyrka till vilken man bekänner sig att man icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free