Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars berättas:
Far var på middag hos kungen i går. Han omfamnade
far, drog honom ned i en soffa, klappade honom och talade
om värnpliktslagen: att den m å s t e gå; att far fick säga vilka
förändringar han i den önskade så skulle de ske, bara den
gick; att han skulle avskeda sina ministrar om de nekade de
ändringar far föreslog. Kungen gav sitt hedersord på att
hålla allt han lovade — bara lagen gick! »Tala inte om
att den inte skulle gå, 1» — Och; så måste far naturligtvis
tiga. —• •–-Hela församlingen stod och bligade. Sedan för-
nyades samma scen med Carl Ifvarsson, som ju är säker i
denna sak.
Carl Ifvarsson omtalade sedan att han berättat kungen
vad Carl XV yttrat, när bönderna sagt sig vara emot ett
regeringens förslag: »Då slår vi det ur hågen. Ty Sveriges
kung och Sveriges allmoge de skola hålla ihop, som de
alltid gjort, när stora saker utförts.» Oscar II svarade: »Ja,
det var min bror det — men han var alltför flat och
med-görlig 1»
I mars berättas att Anders Fryxell omtalat huru från
hans bygd i Värmland unga karlar i massa ämnade
utvandra till Amerika om värnpliktslagen antogs och att
han hört från Småland och Skåne att samma beslut
där var än vanligare.
8 april heter det:
Far sitter och berättar från första kammarens avgörande
om värnpliktsfrågan att man där hade beräknat 50—60 röster
för avslag å värnpliktslagen; att det blott blev 41 berodde på
oerhörda bearbetningar den sista veckan. Major Stjernspets,
som talade varmt för böndernas rätt, erhöll en skrapa av
Björnstjerna för att han — en generalstabsofficer — kunde
våga något dylikt. Björnstjerna nekade bönderna all rätt i
ämnet, slog på fosterlandets sköldar och talade med hånfull,
kall lidelse. Gösta Posse talade bra. Flera annars modiga
— Kramer, Gustaf Sparre t. ex. — vågade icke tala, men
röstade emot. — —• —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
