- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
269

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Såväl a-v rättskänsla som av dotterlig’ pietet inlade
jag omedelbart en gensaga mot denna på god tro gjorda
framställning,* som jag kallade »lika1 ariktig som för min
fars minne nedsättande» och jag fortsatte :

Varken Gösta Posses och än mindre hr S. A. H:s
mellankomst, ej heller den avslagna koncessionen »räddade»
Emil Key, utan endast hans egen rättskänsla.

Min far — hans ekonomiska obestånd hade framför
allt vållats genom den nu trettioåriga jordbrukskris, vars
hemsökelser så tidigt och hårt drabbade Kalmar län, samt
av en, med försummande av egna affärer, åt det offentliga
ägnad verksamhet — min far såg sig om efter arbete.
Till sin förvåning blev han vintern 1881 bjuden detta, genom
en anställning vid bolaget Luleå—Gellivara. Med hans
affärsställning hade det varit oförsvarligt att icke pröva anbudet,
inna,n han förkastade det. Men det dröjde icke länge, innan
han förstod, att det icke var hans arbete inom bolaget,
utan hans medverkan inom riksdagen, man ville vinna
genom en anställning, vars lysande villkor just visade min
far, att hela anbudet endast var ett mutförsök. Min far
nekade då alldeles att befatta sig med saken, och sedan
min far — i stället för att man räknat på honom som
mellanhand — ytterligare invigde Arvid Posse i ställningen,
då först var det som regeringen avslog
koncessionen.

Jag har icke blott i min hand aktstyckena i saken,
utan följde den även personligen, av min far från början
invigd i hans förtroende. Och väl minnes jag den stund,
när Gösta Posse — vilken, i sin oro att min far skulle
duka under för frestelsen, tillåtit sig ett så oförsiktigt
yttrande, som det till hr S. A. H. nu visar sig hava varit
— fick veta min fars avslag. Gösta Posses glädje var så
innerlig, att han under tårar omfamnade sin bäste vän
och upprepade gånger frågade honom, varifrån han hämtat
sin segerkraft i frestelsen, särskilt huru han. kunnat motstå

Se G. H. o. S. Tidning 1895.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free