Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här må påminnas om Louis De Geers omdöme*
att i de förslag, med vilka Posseministären mötte 1883
års riksdag, var »armén och flottans organisation
utarbetad med verklig sakkunskap, sparsamhet och
praktisk blick, så att svårligen en så stor försvarsstyrka kunnat
åstadkommas för billigare pris, då man måste beakta
nationens bestämda motvilja mot en större utsträckning
av värnplikten och emot lottning. Likaså var
skattefrågan väl behandlad med ett varsamt tillmötesgående
av lantmannapartiets önskningar, på samma gång som
andra lättnader voro föreslagna i de fattigare klassernas
bördor.»
Men första kammaren — där fosterlandets välfärd
alltid blev så stor i orden — var besluten att
förslagen icke skulle gå igenom. Den fordrade, säger De
Geer, Posses störtande, såsom en nemesis, »påkallad av
rättvisa och den politiska moralen».
Hos konungen hade Arvid Posse intet stöd; han
var tvärtom av kungen sedd med oblida ögon. Och
då räknat alla män i Tjust liärad, d. v. s. 22,000 och
således stödde sig på — »drängar, inhyseshjon och andra ej
röstberättigade» (1)
Naturligtvis hånades Emil Key’s svaromål av den
tidning, från vilken anfallet utgått och från det hållet hade
han inte väntat sig något annat. Men det, som gjorde denna
adressdebatt plågsam för honom, var att en av hans
närmaste vänner i Tjust stod bakom hela denna »folkmening»,
som utan honom aldrig skulle kommit till stånd. Sant är
emellertid att i Tjust som överallt många krafter voro i rörelse
för att motarbeta regeringens förslag. Så skrev C. A. Larsson
i. början av riksdagen: »’Folkmötena’ äro galna! Om det
vore intelligensare som beslöto resolutionerna kunde de icke.
gå i konservativare riktning.»
* Se hans Minne n, del II, sid. 257.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
