- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
367

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härom vi .ämnade tala, fastän det rika ämnet måhända fört oss
på avvägar — vid jordafärden i söndags, då hela vägen från
Sundsholm till kyrkan, en halv mil, var granrisbeströdd och
templet själv, där jordfästningen skedde, rikt smyckat med
blommor och grönt, under det att, opåkallat, en enskild
musikkår från grannskapet, ackompanjerade kyrksången.

Så kom, just då på den klara blå himlen solen nedgick,
liktåget sakta framgående till den, av en stor människoskara
uppfyllda järnvägsstationen här i staden, och möttes där av
hennes alla vänner från när och fjärran. Översållad med
blommor, cypresser och murgröna bars kistan av gamla
trotjänare till gravplatsen och sänktes vid en kort bön och
många tysta välsignelser i graven. Där vilar hon nu som
hon själv förordnat på huvudkudden av alla de brev, hon
under 35 år fått emottaga från honom, vilken hon i livet
omfattade med en kärlek som i döden icke dör . . .

Vår mor hade nyss fyllt 60 år, då hon fick ro.
Vår far nådde den ej långt efter att han fyllt 70. Men
varje dag under de åtta åren, han fick vänta, längtade
han till hennes och sin grav.

*



Var gång, vi som vuxna firade hemmets käraste
fest — föräldrarnas bröllopsdag — hade vi till dem riktat
ord sådana som dessa i ett brev till vår mor: »Du vet,
vad det är för oss att hava ägt det dyrbaraste hem,
där vi aldrig sett annat än lycka och renhet; där vi lärt
oss tro på äktenskapets helgd och på styrkan i en kärlek,
som icke vet av återvändo. Måtte vi iri i er levnads
sena kväll av er lära samma stora lärdom, hos er hämta
samma tro!»

Så fick det icke bli, vi måste alla tidigt lära oss leva
av minnet.

Men när jag nu i dessa min fars Minnen ägnat
några sidor åt hans maka, då vet jag att inga blad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free