Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpa sig hela pressens, bifall. Riksdagsprotokollen bära mer
än tillräckligt vittne om, att detta landtmannaparti städse
varit så frisinnadt i fråga om tryckfrihetslagen, att, äfven
om det gälde motsatsen, eller att lancltniannapartiet genom
ändring af en enda paragraf i tryckfrihetslagen kunde hämma
och förekomma allt det klander, som under många år
ut-gjutits öfver partiet, skulle det icke ett ögonblick vilja
begagna denna utväg. Jag frågar nu, har detta varit bevis
på något majoritetsförtryck?
Jag ber derefter att få kasta en blick på våra
universitet. Jag minnes lifligt, huru jag som .skolpojke i Lund
deltog i studenternas lefverop för dåvarande ledamoten i
bondeståndet, Nils Månsson i Skumparp. Jag minnes ock.
huru Talis Qvalis senare, i samma studentkrets och snart
sagdt under mina ögon, diktade sin högstämda helsningssång
till Hani Jansson. Det var en frisk fläkt, en frisinnad
anda, som vid denna tid genomgick våra universitet och
deras ungdom, så att ännu i dag, när gubben tänker derpå,
känner han sig som yngling på nytt. Nu för tiden är flertalet
ynglingar vid våra universitet unge gubbar, som förälska
sig i Boströms reaktionära statslära, och fira minnesfester
för tilldragelser, sådana som 1772 års statshvälfning,
hvari-genorn grundlädes det envälde, som några år derefter
infördes. Och, mine Herrar, om de akademiska lärarne äro
lätt räknade, hvilka i någon mån yttrat sig vänligt mot
lancltniannapartiet, så äro deremot de öfrige lärarne, äldre
eller yngre, som på vers och prosa hånat och klandrat samma
parti, så mycket talrikare.
Hvacl har då den Andra Kammarens majoritet syndat
mot bildningens målsmän och hvarigenom här den
för-skyllat att af dessa så genomhäcklas ? Kunnen I, mine
Herrar, uppvisa någon tidpunkt i vår historia, under hvilken
vetenskap och konst mera befrämjats än efter den nya
representationens införande? Kunnen I visa någon enda
kulturgren, som icke landtmannapartiet med frikostig hand
understödt, någon tid då man beviljat mera af hvad som
begärts till löneförhöjningar, pensioner och öfriga
mångfaldiga anslag, som vi alla känna? Och har icke det
jem-förelseyis minsta antalet gemensamma voteringar gält just
den 8: de hufvudtiteln ? Jag vill tillägga, att under allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
