Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna bondeklassens omvandling är för närvarande värt lands
största agrarpolitiska fråga. Bondeklassen utgör kärnan af vår
jordbruksidkande befolkning. På den h vilar i vidsträckt grad vårt
lands historiska traditioner, dess inre jämvikt och yttre kraft. Ända
från äldsta tider och in i det 19:de århundradet bibehöll
bondeklassen med förvånansvärd seghet de egenartade åskådningar, hvilka af
ålder utgjort dess styrka och hvilka lågo till grnnd för den
gammalsvenska familjerätten och agrarrätten. Under loppet af knappast
ett halft århundrade hafva större förändringar gjort sig härutinnan
gällande än förut under ett halft årtusende. Samtidigt har den
gamla bondekulturen gått under, bondeklassens numeriska öf ver vi k t
i förhållände till vissa andra samhällsklasser gått tillbaka, dess
politiska inflytande minskats. Slutligen kan på vissa orter iakttagas,
att den slappnat i .sin urgamla kraft och i sitt arbete för odlingens
vidmakthållande och utveckling.
Den svenska bondekulturens undorgång är ett uppmärksammadt
kapitel, som tillhör den kulturhistoriska forskningen. Bondeklassens
roll i det svenska statslifvet tillhör den politiska historien. Dess
tillbakaträdande för det 19:de århundradets nya sociala bildningar
faller inom ramen för en skildring af den industriella revolutionen.
Däremot tillhör den gamla familjerättens och jordrättens utveckling
under inflytande af de liberala tidsströmningarna vår agrariska
historia. Dit hör äfven en undersökning öfver de. djupgående
förändringarna i bondeklassens sedvänjor och åskådningar i fråga om
släktjorden och dessa förändringars yttre verkningar på
jordmobiliseringen, jordbrukets utveckling samt bondeklassens och bondjordens
nutida öde.
1 afseende ä dessa sistnämnda frågor må anmärkas följande.
Med dem sammanhänger i viss grad den stora agrarpolitiska frågan
om jordstyckningens utveckling och inverkan pä bondeklassens historia
under de senare århundradena. Bland do gammalgermanska
släkt-jordåskådningarna ingick ju sträfvandet att bibehålla gårdarna
ostyckade inom efterföljande generationprs ägo. 1 viss man utgör
därför bemmansdelningens fortskridande sedan mediet af det 18:de
århundradet ett led i den utveckling, som ledt till den moderna
jord-mobiliseringen och bondeklassens försvagande. Men dels är för
Sveriges vidkommande sammanhanget mellan dessa frågor icke så
absolut som i andra germanska länder gjorts gällande,1 dels
sammanhänger frågan om jordstyckningspolitikens och jordstyckningens
verkningar med vissa andra frågor, som här ej direkt komma i
betraktande, nämligen den svenska befolkningspolitiken och
befolkningsrörel-sen under de gångna arhundradena, förändringarna i bondeklassens
i Jfr det i not. 3 sid. 3 citerade stillie. Jfr dessutom ticduu sid. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
