Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar tillhör ieke detta sammanhang. Dessa instituts utveckling
frän landskapslagarna genom landslagen till 1734 års lag är lor den
rättshistoriska forskningen väl bekant; ingående behandlad är äfven
den nnder olika tider gällande lagstiftningen om arftäkt, testamente
och börd slösen. Här komma emellertid de historiska faktorer i
betraktande, som nnder det 19:de århundrade tledde till
arfvejordsystemets och bördsrättens upjihäfvande samt till de ändringar i
giftorätten, arfsrätten samt lagstiftningen om arftäkt, hvilka med alseende
å den nutida jordmobiliseringen haft i viss grad liknande verkningar
som förstnämnda instituts försvinnande ur den svenska rätten.
ilan har påpekat, att orsakerna till den häftiga
rättsutvecklingen på dessa områden sträckte sig Of ver långt tillbaka liggande
tidsskeden. Det har framhållits sammanhanget mellan denna ntveckling
samt det gamla släktsamhällets undergång, den romerska rättens
utbredning i de germanska länderna, den politiska och sociala
utvecklingen under medeltiden samt under de lfi:de och 17:de århundradena.
Det är äfven bekant, huru de åskådningar, hvarpå
bördsrättsinstitu-tet hvilade, under samma tid nndergingo förändringar, och att den i
1734 års lag innehållna s. k. nyare bördsrätten, med dess för
börde-mannen ofördelaktigare bestämmelse om vederlaget samt dess färre
till börd berättigade skyldskapsleder i viss grad hvilade på en annan
princip än don äldre bördsrätten. Den senare var en grundsten i
den äldsta samhällsbyggnaden, medan den nyare bördsrätten tillkom
under en annan samhällsstruktur och hade ett mindre vidtomfattande,
ehuru fortfarande viktigt ändamål, nämligen upprätthållandet inom
den jordbrukande klassen af kärleken till fäders jord samt af
känslan för familjegemenskapen.
Det framgår emellertid af talrika historiska dokument, att de
åskådningar, hvarpå bördsrätten hvilade, ännu under det 18:de
århundradet voro af allmogen allmänt omfattade. Den seghet, med
hvilken den svenska bondeklassen ännu pä denna tid fasthängde vid
fädernas jord, träder skarpt i dagen vid ett studium af denna tids
börds- och arfskiftesprocesser; den belyses äfven af bondeståndets
förhandlingar vid frihetstidens riksdagar om skatteköpsverket, af de
talrika processerna mellan bönder och herremän om skatteköp, af
bondeståndets lorsvar för de författningar, som för vissa slag af
hemman stadgade förbud mot försäl jning till vissa oskylda personer, samt
af bondeståndets yrkanden på ytterligare sådana stadgandens
utfärdande. Arfy ej orden var ännu på denna tid bondens dyrbaraste
egendom; vid den var hans släkts historia knuten och pä densamma
berodde hans och hans efterkommandes utkomst. Dess bevarande inom
familjen var föremål för all hans sträfvan, och bördsrätten oeh
arfve-jordsystemet betraktades ännu nästan såsom grundade på naturrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
