Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så delade, att för dessa ståndpunkter dubbla texter utarbetades till
de kapitel, i livilka arfvejordsystemet ingick.
Kommittén motiverade emellertid på nytt den af dess arbetande
ledamöter redan vid det tidigare tillfället uttalade åsikten, att
arfvejordsystemet borde uteslutas ur lagstiftningen, medan bördsrätten
borde fortfara.1 I senare afseendet anfördes, att den svenska
jordbrukaren hade vant sig att älska sitt hem; hade förfäder odlat
jorden före honom, så hade denna därigenom i hans ögon fått ett värde,
som ej i materiella beräkningar kunde uppskattas. Han läste då i
sina närmaste omgifningar en bildrik teekning af egna och förfäders
öden. Från fädernejordens minnen utvidgades synkretsen småningom
till fäderneslandets. Kärleken till fäders jord blefve således alltid
en djup grundval tor kärleken till fäderneslandet. Bördsrätten i sig
själf medförde ej sådana olägenheter, att den för allmänt väl behöfde
alskaffas; kommittén utvecklade sin uppfattning, att dessa
olägenheter hufvudsakligen vidlådde arfvejordsystemet. I bördsrätten läge
jämväl en icke obetydlig motvikt, både för jordegendomars
öfver-drifna splittring och för deras sammanhopande i större klumpar.
Öfver lagkommitténs sistnämnda förslag yttrade sig som bekant
tlera myndigheter. Göta hofrätt2 var med kommittén ense
därutin-nan, att bördsrätten borde bibehållas, och yttrade sig dessförutom
för ett bibehållande äfven af arfvejordsystemet. Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge åter8 icke endast tillstyrkte arfvejordsystemets
försvinnande, men förordade äfven bördsrättens upphäfvande.
Hofrätten anförde,1 att erfarenheten vore säkraste ledningen för omdömet,
huruvida fosterlandskärleken hade någon verklig vinst att påräkna
genom bördsrättens bibehållande. Den nyare bördsrättens princip,
kärlek till förfäders jord, kunde väl icke i och för sig själf klandras;
men om en eller annan gång denna presumerade kärlek påkallade
domarens biträdo att få lösa bördejord, skulle oftare den oädla
egennyttan begagna samma medel. Hvar funnes någon kontroll, att denna
kärlek skulle ligga till grund för kvarje bördesanspråk? Bördsrätten
syntes dessutom icke innefatta någon bestämd motvikt fiir
jordegendomars öfverdrifna splittring eller för deras sammanhopande i större
klumpar. Lades därtill, att bördsrätten medförde hinder i äganderättens
fria utöfning och att den i sin mån bidroge att afhålla statens så
kallade oproduktiva arbetare att ingå i den jordbrnkande klassen, så
syntes ieke någon tvekan böra uppstå att tillstyrka bördsrättens
upp-häfvande. — Samma åsikt utvecklades af en ledamot inom Högsta
Domstolen,5 hvars flesta ledamöter doek delade lagkommitténs åsikt.
1 1. c. Motlver till jordubalkom kap. 11. - * AmnäirkninKnr vid förglnget till nllmiin (Mvillag.
förfnttiwlc vi«l den af Kongl. Maj:t i nåder Prcatdnnten uti Knogl. Oötlia Hofrtttt anhofallde grunskning
af berörde förslag. .Stockholm 1827. Sid. 17, 43. * Anmilrkuingar vid förslaget till alliuUu Olvlllug,
författade vid den af Kongl. Maj:t i nåder Presidenten uti Kongl. Hofrätten öfver Sk&ne och lJlekingo
un befallde granskning af berörde första?. St b lm 18’.’7. — * 1. e. Bid. 118—9!». — 6 Högflte Domstolens
Protocoll vid ti ramik ningen af Förslaget till Allmiiu Civillag. tithlm 1*311. Sid. 1W—119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
