Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördsrättens bibehållande, men det framgick dock med tydlighet, att
sympatierna för dess afskaffande vid jämförelse med föregående
riksdag blifvit allmännare. Skillen för och emot bördsrättens
bibehållande voro de gamla: ä ena sidan androgos ömmande fall, då
bördsrätten kunde för en hel familj afvärja de fördärfliga följderna af
ut-mätningsauktioner eller familjefaderns Öfverdåd och lättsinne; a den
andra sidan gåfvos en mängd exempel på institutionens missbrukande.
Af lagutskottet behandlades frågan i sammanhang med de väckta
förslagen om vissa ändringar i bördsrätten och stadgamlena
angående bördslösen äfvensom i sammanhang med den kungl.
propositionen om upphäfvande af bördsrätten i stad.1 Utskottet afstyrkte
motionerna 0111 det fullkomliga afskaffandét af bördsrätten på landet,
men föreslog vissa inskränkningar i bördsrätten, särskildt beträffande
de till börd berättigade släktleden. Det framhöll, att missbruken af
bördsrätten icke kunde förnekas, men hitintills hade dock alla försök
att ens i någon man rubba denna institution varit förgäfves. JDäri
såge man ett bevis på, huru djupt rotfäste densamma haft i allmänna
tänkesättet. Man hade dock blifvit ense 0111 nödvändigheten att så
inskränka rättigheten, att olägenheterna och missbruken däraf såvidt
möjligt förekommes. Hos dem, hvilka i slcyldskap stode säljaren när
mast, kunde man med största säkerhet förutsätta kärleken till
fädernas jord; klagomålen öfver bördsrättens missbruk hade ock sin
egentliga anledning i anspråk bland de mest atlägsna bland de skyldemän,
som enligt gällande lag hade bördsrätt.
De långvariga diskussionerna i stånden öfver lagutskottets
utlåtande2 rörde sig till väsentlig del om bördsrätten i stad. Äfven
i afseende å bördsrätten pa landet bröto sig emellertid meningarna
skarpt emot bvarandra. Redan i en reservation till utskottets
betänkande hade uttalats den åsikt, att den stora förändringen i
bondeståndets åsikter sedan sista riksdagen berodde pa tillfälliga orsaker,
nämligen den under de sista åren uppdrifna spekulationen i
fastighetsköp och därunder förekomna missbruk af bördsrätten. Denna
åsikt förfäktades af flera talare. Det ginge för närvarande genom
landet en handelsfeber efter jordegendomar; det vore betänkligt att
under inflytande af sådana abnorma förhållanden vidtaga ingripande
förändringar i bördsrätten. Börden medförde icke på långt när så
stora olägenheter som den inskränkta testamentsrätten öfver
arfve-jord. Man kunde ej godkänna den åsikt, att släktens begrepp ej mera
ägde någon betydelse. Släkten vore och borde vara en önskvärd
medelorganism mellan samhället och familjen. Långt ifrån att
kärleken till förfäders jord vore utslocknad, lefde den ännu och borde
1 LagntikotU’U hotiinkundc don »J febr. 1857 (Bib. 7:do Suml. l:st» afd. Bet. N:o 12). Ridd.
o. Ad. Prot. den 20 febr. 1 Hr.7 (Prot. II. III idd. 00» 013). PrUnt. 81. Prot. don 20 fobr. 1857 (Prot.
lid II sid. 511-628). Uorp. St. Prot. den M febr. 1857 (Prot. Bd II nid. *2!MJ-307>. Hond. 8t. Prot. d.» .
•b ffhr. 1857. (Prot. Bd IV sid. 1SK5—218.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
