Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motionären på riddarhnset anförde, huru arfvejordsystemet blifvit
af-skaffadt och huru det s. k. politiska stödet för bördsrätten, eller den
förmenta kärleken till fortfarande besittning af fäders jord, allt mer
och mer bnrtfölle. L)en gamla grundsatsen att fasthål]a jorden inom
släkterna visade nig allt mindre och mindre öfverensstämmande, ej
blott med de i statshnshållningsläran antagna nya åsikter, hvilka
med jättesteg fört Sveriges jordbruk framåt, utan ock med de
respektive släkternas egen fördel. Således vitsordade en daglig
erfarenhet. att t. ex. inom adeln den ena stora jordpossessionen efter den
andra, som i sekler tillhört samma familjer, småningom öfvergått till
andra personer, utan att, med ytterst få undantag, rättigheten till
börd blifvit i senare tider begagnad. .Ta, många släkter hade funnit
sin enda ekonomiska räddning just uti försäljningen och
sönder-styckningen af sina fäders jord. Dessa förhållanden ädagalade, att
den enda egentliga grunden och fördelen för släkten af bördsrätten
icke mera funnes till. Motionären i borgareståndet åberopade de
under frågans behandling vid den föregående riksdagen uttalade
syn-pnnkterna: att bördsinstitutionen ledde sin upprinnelse från sådana
rättsbegrepp, som i mån af samhällsidéns utveckling vore
förändringar underkastade; att bevekelsegrunden för bördsanspråk oftast varit
oädel egennytta; att det allmänna tillskyndades förlust genom den
osäkerhet, som vore förenad med egendomens förvaltning under
lag-fartstiden, o. s. v. Motionären i bondeståndet slutligen öfver lämnade
sin motion endast med uttryckandet af deD förhoppningen, att frågan
skulle genom sin egen nytta och nödvändighet slutligen segra.
Motionerna remitterades till lagutskottet, hvarvid det redan af
fin remissdebatt i bondeståndet1 framgick, att sympatierna för
bördsrättens upphäfvande vunnit ytterligare terräng. Lagutskottet
tillstyrkte denna gång åter motionerna om bördsrättens afskaffande.
Det syntes utskottet, som skulle för dennas vidare fortvaro giltiga skäl
svårligen kunna numera anföras. Sedan arfvejordsystemet fallit,
hade äfven det förnämsta skälet för bördsrättens bibehållande, eller
lagstiftarens omsorg att arffallen jord skulle kvarblifva i släktens
ägo, försvunnit. Erfarenheten visade, att bördstalan sällan brukade
anställas annat än då jorden såldes till underpris, och att kärleken till
förfäders jord äfven i sådant fall mestadels funnes beredvillig att
mot en penningersättning afstå från sina anspråk.
Mot utskottets betankande reserverade sig emellertid (lera af dess
ledamöter till förmån för bördsrättens bibehållande, om ock med vissa
inskränkningar i fråga om släktled. Särskildt anmärkningsvärd är
en reservation af en ledamot af bondeståndet. 1 vårt land, anförde
denne, funnes en folkklass, utgörande den betydligaste delen af
landets innevånare, hvilken innehade största delen af landets jord; denna
i Rond. Ht. Prot. don 10 nov. 1862 (Prot. Rd 1 nid. 103 195).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
