Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.*10 K M IG It A TION S U TRE I) N ING K N. BIL. X. BONDEKLASSENS UNDERO IM FV ANDE.
Af betydelse är nu frågan om orsakerna till att
undantags-institutionen under senare tid kommit mera ur bruk och pä vissa
orter helt är stadd i försvinnande. Institutionen1 har som
bekant i större delen af riket haft deu form, att vid gårdens
försäljning säljaren under sin lifstid förbehållit sig persedlar eller
naturaförmåner i viss myckenhet. Därtill liar ofta, ehuru icke
som regel, kommit brukningsrätten till ett mindre jordområde å
hemmanets ägor.s Inom denna allmänna ram hafva emellertid
undantagskontrakten uppvisat skiftande former, häntydande på ett
mer eller mindre starkt bibehållande af familjegemenskapen efter
försäljningen. Från Norrland, ITpland, Bergslagerna och Bohuslän
omnämnes den form af undantag, att säljaren stannar i »brödlag» (i
matlags, i »sambröd», i »hus och bröd», vid bord och disk») hos
köparen, d. v. s. den ofvannämnda myckenheten af förmåner fixeras
icke i kontraktet, utan detta innehåller endast skyldighet för
köparen att i sitt hus hysa och underhålla säljaren. Af liknande art
äro de i Dalarne och vissa delar af Värmland förekommande s. k.
»lefvebrödsköntrakten» (»fbrsörjn ingskontrakt», »köp- och
skötselkontrakt»), hvilka esomoftast förekomma i former, mera allägsna från
undantagskontrakt i egentlig mening (såsom då säljaren »byter sina
tillhörigheter mellan barnen», d. v. s. turvis uppehåller sig hos de på
utklufna lotter bosatta arfvingarna). Dessa om ett helt bibehållande
af familjegemenskapen vittnande undantagsaftal äro emellertid mindre
allmänt förekommande; vanligare är att köparen får sig något ruin
i storstugan eller en särskild stuga äfvensom vissa fixerade mängder
af olika naturapersedlar förbehållna. Därvid kunde redan i äldre tid
den antydan om den kommande utvecklingen iakttagas, att
naturaförmånerna i ett och annat kontrakt förklarades kunna uttagas i
penningar eller framdeles utbytas mot sådana.
Ehuru nndantagsinstitutionens juridiska karaktär varit föremål
för undersökningar, har dess betydelse i allmogens hushållning varit
löga skärskådad. Undantagssedvänjan har, såsom påpekats, varit
nära förbunden med bruket af försäljning under lifstid till arfvinge.
Tillsammans bildade dessa sedvänjor den form för hemmanens
öfver-låtelse, som var mest afpassad för bibehållande af kontinuitet i
hushållningen på familjegården. Då fadern nätt gränsen för sin
arbetskraft, öfverläts hemmanet under äganderätt till sonen eller mågen,
som därigenom tidigt kom i besittning af husbondeväldet oeh sålunda
stärktes i själfständighetskänsla oeh intresse för fädernegården. Det
med försäljningen förbundna undantaget bibehöll emellertid fadern
vid ett visst inflytande pa gårdens skötsel. Som påpekats, kunde
> Jämte bonHmningon undantag fdr<komma nndra boniimningnr. Rusom födnrad, förganga, fä vgång
t-beting, fodomtll m. II. —- * Ett potatisland eller kdllamt uller ock jord fiir ett viaxt angi/vet uttädt oller
*för en d tc>l ko/Odor». I öfre Norrland kalla» denna jord p& sina orter »förkofrlngxjonl». Undantag i
t»rd aj-ne* van» vanligast i Norrland samt 1 Kronobergs, Kalmar och Blekinge lttn. .SUllsyninst iir det
i Värmland, Dalarne och Skfcno.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
