Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga förhållanden draga den slntsats, att undantaget flock i äldre
tider i stort sedt tillfredsställande uppfyllde sitt ändamål.
Institutionen hade sin rot. i de gammalgermanska fatniljeåskådningar, som ända
in i det 19:de århundradet ganska ograverade bibehöllo sig inom den
svenska allmogen. »Så länge detta var fallet, hvilade institutionen,
trots förekommande missbruk, på en fast psykologisk grund. Dess
allmänt utbredda förekomst är ju ock ett historiskt bevis för att den
en gång var anpassad efter tidsförhållandena.
Institutionens försvinnande i senare lid bör ses mot bakgrunden
af den stora psykologiska omvandling, som under senare delen af
1800-talet ägt rum inom allmogeklassen. Institutionen bar blifvit
allt mindre ändamålsenlig, allteftersom de gamla
familjeåskådnin-garna inom bondeklassen hafva vikit för penningehushållningen och
penningesynpunkterna. Under en regim af pen ni ngehushå Ilning äro
ju reallaster på jorden städse ansedda som olägliga. Samma
allmänna tidsförhållanden, hvilka undergräfde bördsrät t,sinstitu t et oeh
föranledde dess upphäfvande, hafva under,gräft
undantagsinstitutio-nen. Man kan ur denna allmänna synpunkt förstå, att institionens
försvinnande varit starkast i Värmland med angränsande delar af
Västsverige samt på de stora slättbygderna i Götaland. Ty hos den
värmländska allmogen har uppfattningen af familjeangelägen heter
varit mera krass och affärsmässig än hos allmogen på andra
orter i riket, oeh det synes under i öfrigt lika förhållanden icke
oförklarligt, att penningehushållningen trängt mera igenom hos
bondeklassen på de stora slättbygderna än i de aflägsnare skogsbygderna.
Liksom bördsrättsinstitutet, från att hafva varit ett medel till
släktgårdarnas bevarande, med tiden kom att tjäna egoismen hos
allmogen och blef ett ämne till fiendskap och processande, så har
fallet äfven varit med undantagsinstitutionen. Allt. eftersom
penningesynpunkterna hafva trängt mera igenom hos allmogen, hafva tvisterna
oin undantagen ökats och dessa kommit mera i misskredit. Uti do
inkomna utlåtandena får denna uppfattning mångenstädes uttryck.
Motviljan mot jordbruk, belastade med iodoråd, är stor hos köparen;
väl sa i betraktande af den oenighet, kif och understundom
brottsliga gärningar dessa Iodoråd så ofta föranledt.1 Undantaget alstrar
ett mindre godt förhållande;2 utfaller ofta illa;8 allmogen har
blicken öppen för obehagen däraf;3 det afskrftcker både köpare och
säljare;’* har gjort månget hem olyckligt;5 är en sorglig företeelse i den
småländska bondens historia. 1 öfverensstämmelse med denna
uppfattning säges institutionen tyvärr ännu vara regel eller glädjande
nog vara i tillbakagående eller vara en öfvervnnnen ståndpunkt,
allteftersom uttalandena komina från olika delar af landet. Man torde
» frun ViUternorrlundu lii». — 2 fnm tjpsolii lilu. — * fr&n V&dmuulands län. — * från
Mulmo-hus lHn. — 4 frfm HiiUands Hin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
