Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
direkt, emot att i väntan lnirpå kvarstanna en tid på fädernegården.
Den gynnade arfvingen stödde dem efter förmåga i dera.-
sträfvan-(len; ett påtagligt bevis hftrpti äro de norrländska odals- eller
skatte-torpen, som, där hemmansklyfning var oändamålsenlig eller rent af
lag förbjuden, upplätos till utlösta medarfvingar pa förmånliga villkor.
Jntet torde i dessa fall hafva hindrat den gynnade arfvingen frän att
"’ed stöd af lag oeh sedvänja taga, hela hemmanet; ieke desto mindre
’ ’•rkade familjehänsynen därhän, att man skred till lagöfverträdelser
oeh utsatte sig för de följder, detta kunde medföra. På vissa orter
1 den s. k. Roslagen af Stockholms län fortlefva ännu dessa oeh
liknande drag af en utpräglad familjegemenskap. Men i stort sedt hafva
’le.ssa åskådningar numera försvunnit. En utpräglad motvilja gör sig
Sällande hos utlösta bröder att stanna kvar i hemmet, särskildt
se-dan föräldrarna dött. Hellre taga de tjänst på en främmande gård,
0eh ofta är motviljan mot hemmet, sedan detta öfvertagits af en
med-dl’tvinge, så stor, att ensamt däraf emigration framtvingas.
Förklaringen till dessa åskådningar ligger icke enbart i en
försvagad känsla af familjegemenskap. Penningehushållningens
genom-trängande har äfven på sä sätt bidragit därtill, att hemmasönerna
numera mera allmänt kräfva kontant ersättning för sitt arbete på
fädernegården. Ännu då fadern lefver äro de vuxna bondsönerna
nu-uiera föga nöjda med att arbeta mot bara kosten; de fordra
därjämte, i likhet med drängar, en kontant lön. Än mera är detta
fal-■ då fadern är död. Samma allmänna kraf Då kontanter gör sig
Sällande vid arfskiften», där, såsom förut påpekats, fordran pä
kontot utlösning i stället för reserver blir allt vanligare. Dessa
genom-uytande åskådningar äro alla uttryck för naturalhushallningens
upp-°Siung Man kan iakttaga, huru, allteftersom känslan för
lamiljesam-wigheten upplöses, de hemmasöner, som ieke fa öfvertaga
fftderne-gården, skarpare än i äldre tider differentiera sig från den på
bem-*uan(^t kvarlefvande grenen af släkten. De känna sig i sina
ekonomiska intressen alltmera solidariska med den lösa tjänsteklassen, som
’ e doek ieke af födsel tillhöra. Liksom drängar oeh pigor i öfrigt
f.F ^’r dem ett mål att betinga sig största möjliga kontanta
ars-f|in’ ju denna är medlet till förvärfvande af själfständighet. Skulle
stanna på fädernegården, så vore, handlingsfriheten härutinnan icke
’ärad. Fördenskull framdrifves äfven häraf de yngre
bondeele-’nentens nutida flykt från hemmen.
De symptom af de konservativa arfskiftessedvänjornas upplösning,
811111 vi hitintills betraktat, hafva icke direkt haft afseende å
bondgårdarnas öfvergäng i oskylda händer. Såsom redan anmärkts,
sam-’’•ka emellertid de olika liberala sedvänjorna till att öka
möjlighc-^rna tor försäljnint/ till osl,i/l.d. Allteftersom försäljning till
arf-lage emot undantag blir mindre vanligt, öfverlämna de gamla bön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
