Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
processen i bondeklassens åskådningar betrakta vi som en af de
olyckligaste följderna af det 19:de århundradets sociala och ekonomiska
omhväJfningar. Det skall icke lyckas att upprätthålla en germansk
stat, som icke hvilar på en själfständig jordbrukareklass, inom
hvilken rotfastheten vid jorden, kraften och hågen för jordbruket samt
familjegemenskapens grundsatser ännu äro oförsvagade. I den mån
den svenska bondeklassen förlorar dessa egenskaper och affaller från
dessa grundsatser, är den en historiskt utdömd social bildning. Vi
hafva konstaterat, betänkliga symptom af en sådan utveckling.
Den frågan står emellertid ännu öppen, huruvida man skall
tänka sig den nuvarande utvecklingen såsom alltjämt fortgående eller
huruvida icke en reaktion kan förväntas mot densamma. Skall
bondeklassens sociala och ekonomiska roll i det svenska samhället stadigt
förminskas och öfvertagas af nya sociala bildningar? Eller kan man
förvänta en regeneration af bondeklassen?
IV. Finnas .sociala bildningar, hvilka i den svenska
samhällsbyggnaden kunna komina att ersätta bondeklassen?
Möjligheterna för bondeklassens regeneration.
Den nu framställda frågan kan endast i deras öron förefalla
opåkallad, hvilka icke hafva fatt ögonen öppna för den stora
omvandlingsprocess, hvari den svenska bondeklassen befinner sig. Hvad vi i
det föregående anfört om upplösningen af bondeklassens gamla
åskådningar, om emigrationen, om bondjords öfvergang till andra
samhällsklasser samt <1111 den utbredda vanhäfden pä bondhemman gifver
ovillkorligen den uppställda frågan berättigande och aktuell betydelse.
I >ä frågan om bondeklassens försvagande under de sista åren
varit under offentlig diskussion,1 så har at densamma hufvudsakligen
gifvits en politisk-tendentiös färg. I detta sammanhang komma
synpunkter af sådant slag så mycket mindre i betraktande, som vi
öfver-hufvud icke sysselsätta oss med bondeklassen i dess förhållande till
de icke jordbrukande klasserna. Vi betrakta som en gifven sak, att
den sjäifägande jordbrukareklassens bibehållande vid största möjliga
numeriska, ekonomiska och sociala styrka samt politiska inflytande
är ett lifsvillkor för riket. En oundgänglig förutsättning för denna
styrka och detta inflytande är emellertid att samma jordbrukareklass
bevarar de fornsvenska åskådningarna 0111 släktjorden och
familje-gemenskapen. Ty utan dem kan den icke i längden bibehalla sin rot-
> Di«knn4ion«rna öfver detta ilmno togo i don urennkn pressen sin egentliga betrynnolHe i unled*
ning af ett af furfattaren den ao sept. 1007 I Krifinnade klubben i Göteborg hAllel furedrug «.»m
xandrinyi/rdgan * Ureruje», hvaniti de i denna «tudie utvecklade synpunkterna först framhöUos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
