Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af ile ofvan omnämnda författarna bekräftar denna
uppfatt-ning genom sina erfarenheter från en af rikets svåraste emigration—
härdar.1 Svensk-amerikanaren har mestadels ej varit jordbrukare i
Amerika, och äfven om han varit detta, äro jordbruksförhållandena
där så pass annorlunda än här, att han ej haft direkt nytta däraf
för skötande af sitt jordbruk hemma. Den återkomne emigranten
spelar därför i allmänhet icke rollen af föregångsman på
modernäringens område i hemsocknen. Undantag finnes, men det tinnes oeksa
exempel pä hur svensk-amerikaner, som kanske ej på tjugu år tagit
i en plog eller skött en ladugård, af sina grannars exempel få lära
sig sköta jordbruket, utan att nå upp i jämnhöjd med dessa. Den
större drift och företagsamhet, de kanske, lärt sig i landet i väster,
motverkas ofta af deras bräckliga hälsa och slappnande arbetsifver.
Den andra ofvannämnde författaren1 viLl väl ej underskatta den
betydelse, svensk amerikanarna i fråga haft för jordbrukets
uppryckning genom tillförseln af kapital och dugande arbetskraft, men
anser äfven, att man får reducera åtskilligt af de öfverdrifna påståenden
i denna väg. som nämnda personer själfva gärna äro färdiga att
framslunga.
Vår egen under resor i eniigrationsprovinserna bestyrkta
uppfattning går ock i nu nämnd riktning. Den återkomne
svensk-amerikanaren. som köper en hemmansdel, äger väl oftast något
driftkapital och kanske en viss erfarenhet, om betydelsen i allmänhet af
arbetets ekonotnisering. Det är emellertid knappast regel, att han
använder detta kapital och denna erfarenhet för jordbrukets
uppryckning på sin inköpta gård. Kapitalet nedlägges gärna i pråliga och
onödiga reparationer af manshuset, färgade verandor och staket o. s. v.
Jordbrukserfarenheterna från Amerika, äfven om sådana finnas, kunna
icke här hemma komma till direkt användning. Man kan ieke
konstatera någon framträdande sträfvan att göra dem fruktbringande uti
hemmavarande förhållanden. Icke heller synas dessa
svensk-amerikanare besjälas af någon större entusiasm eller några all varligare
föresatser att på sin ort blifva föregångsmän i fråga om jordbruket.
Såsom anförts, äro dessa omständigheter icke ägnade att väcka
förvåning. Svensk-amerikanarna representera i viss mån en ur
bondeklassen framvuxen öfver k lass. som i åtskilliga fall torde bilda
öfvergang till den s. k. patronklassen. Sådana bildningar äro icke ägnade
att regenerera den bottenklass, hvarur de framgå. Detta sä mycket
mindre, som hela den amerikanska kultur oeh åskådningsvärld, som
ifrågavarande immigranter representera, står i skarpaste
motsatsförhållande till den gamla svenska bondeklassens, ja, just respresenterar
den tidsströmning, som undergräfver denna sistnämnda. Det kan icke
• MelsDn 1. c. Bid. 80. — * iJruteirits 1. c. Sid. ‘J4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
