Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nandes hos något större hemmansbruk, diir en intensiv hushållning
ieke utesluter en rationell odling af brödsäd.1
Vore det blott fråga om en ringare underlägsenhet, i
affärsmässigheten. skulle möjligen småbrukens framtida existens icke sättas i
fara. Men om man tänker sig småbruksrötelsen som en svensk
fram-tidspolitik i stort, så inställa sig större betänkligheter. Gentemot
småbrukens företräden i afseende å intensiv husdjnrsskötsel,
trädgårds- och rotfruktsodling, ringa dragdjurs- och iuventariekapital,
större arbetsintensitet och mindre beroende af lejd arbetskraft stå
deras svagheter i afseende å högre jordpriser, högre relativa
bygg-nadshostnader och framför allt deras underlägsenhet som höstsädesbrnk.
De förra äro redan betänkliga faktorer, som verka till att nedpressa
småbrukens genomsnittsareal och till att i högre grad belasta dem
med intecknad gäld, än hvad fallet är med hemmansbruk af något
större dimensioner. Småbrukens underlägsenhet såsom sädesbruk är
emellertid än betänkligare. Detta förhållande behöfver icke närmare
utföras: den svenska skördens brist pa jämnhet i kvalitet är redan
nu dess förnämsta svaghet och ställer dess försäljningspris
underpriset på importerad spannmål. Denna underlägsenhet stiger
utomordentligt, då man frän slättprovinserna kommer upp i bygderna med
mindre hemmansbruk, och gör säden där ibland nästan osäljbar.
Jämte alltså den stora kvantitativa minskningen i sädesproduktioncn,
som bl ef ve en följd af en allmän svensk småbruksstriiktur, skulle
komma en af ojämnheten beroende kvalitativ försämring. Man
föreställe sig ett tillstånd, där hvarje liten brukare på sina tunnland
gick efter sitt liufvud, gödslade på sin art, pröfvade med sitt utsäde;
sådana brödsädesskördar skulle för kvarnarna vara af ringa värde.
Det är gifvet, att de intensiva växtföljderna och den rationella
1 adugårdshandteringen måste hafva en framtid äfven hos oss. Men man
måste enligt vår mening upprätthålla tanken på att Sverige
framförallt förblifver ett sädesproducerande land. Våra klimatiska,
geografiska och kommersiella förhållanden likaväl som vårt jordbruks
traditioner kräfva detta. Det skall icke blifva möjligt att i större
omfattning besätta de vidsträckta svenska odlingsbygderna med
sma-bmkarekolonier och trädgårdsstäder.
Icke endast från dessa rent ekonomiska synpunkter måste man
afvisa tanken på en allmän svensk småbruksstruldur. Det linnes
mera djupt liggande skäl för samma åsikt. Erfarenheterna från olika
germanska länder vittna därom, att den nutida småbruksstrukturen
icke är afpassad för den germanska tolkkaraktären. Den själfägande
jordbrukareklassen i dessa länder måste, för att kunna genom
generationer bevara sin rotfasthet vid jorden, äga en känsla al full eko-
> Jfr don i Prenssi-n nf Verein f. Socialpolitik förana tal tade utr«*dninj?..Mi härom (,Sinmp/e, Itor
lnndwirtjfchaftlicln; tlrosx-, Mittel- und Kli-inbetriob UK)*.’).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
