Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att dess tänkesätt i fråga om jordbruket förändras. Nu synes den
försummas för arbetet att tillskapa nya brukningsdelar, med mindre
bestående värde än de gamla bondgårdarna.
Den viktigaste af alla frågor är måhända för närvarande
sammanslutningarnas befrämjande inom bondeklassen. Dessa rörelsers
väckande inflytande kan icke underskattas, och för deras mindre goda
sidor torde man, dä det gäller bondeklassen, ännu icke på länge
be-höfva hysa farhågor. Det är icke otänkbart, att det är genom
saui-manslutningsidéns utbredning, som bondeklassen skall regenereras.
Bondeklassens nuvarande utvecklingsskede Ur ju på sätt och vis en
af-vigsida af den individualistiska tidsströmningen. På detta område
försiggå nu rörelser, som böra med all makt befordras:
andelsverksam-heten inom mjölk-, smör-, ägg- och fläskproduktionen,
sammanslutningarna i inköpsföreningar, bildandet af kommunala lånekassor.
Särskildt den sistnämnda frågans lösning synes i hög grad önskvärd.
När på detta sätt, genom en samverkan mellan det naturliga
framåtskridandets krafter samt ett målmedvetet statsarbete, ett
äter-uppvaknaude af bondeklassens intresse för jordbruket så småningom
kommer till stånd, sä är utvecklingen inne på rätt bog. Vi tro, att
man får hoppas på en sådan utveckling. Den nutida
jordmobiliseringens fördärfliga verkningar skola då så småningom öfvervinnas.
Inom bondeklassen torde då äfven de nu försvagade åskådningarna
om släktjorden och familjegemenskapen komma till en renässans.
När så blifvit fallet, är tiden äfven inne att ombilda den
nutida familjerätten i större öfverensstäminelse med de gamla
rätts-åskådningar, som undergräfts af det 19:de århundradets upplösande
krafter. Det skall kanske då stå i öfverensstämmelse med det
allmänna tänkesättet att åter införa fortner för privilegierad arfsrätt
och arftäkt, äfvensom sådana ändringar i giftorätten och
testaments-rätten, att jordbruksjordens kvarhållande inom de gamla släkterna
mera än genom den nuvarande lagstiftningen befordras.
Det synes oss antagligt, att i sådant fäll äfven det gamla
börds-rättsinstitutet skall i någon modifierad form blifva äterupplifvadt.
Denna frågas utredning skulle måhända redan nu icke sakna betydelse.1
Enligt vår mening är det pä denna väg, icke genom förbudsstadganden
af det slag, som försökts genom lagen den 4 maj 190G, som man bör
försöka att anpassa civillagstiftuingen efter de återuppvaknande
strömningarna inom bondeklassen. Att sådana lagstiftningsförsök i och för
sig skola i synnerlig grad påskynda utvecklingen, tro vi icke. Men
de kunna möjligen ordna förhållandena så, att de hinder, den nuvarande
civillagen lägger för en regeneration af bondesläkterna, förminskas.
1 Deuua utredning bordo »»UrskiMt görn sljf underrHttml därom. hvilken betydelse de 1 Norye iinnu
bentAende lagarna om OdelsräUcn och AaJurdesrdtUn i»f den 2ö juni 1821, den I(’• mnj 1800 och den nu»j
1M1 r kunna n»*on hafrn agt för bondnkltuwen* konsorveriindt\ hv.<rjämto und(*rriit.t«l*er bordo inhämta*
frun Finland bet rättande erfarenheterna i detta lund om det där ännu bostAemlc biirdsruttrtiutuilutctM
verkningar 1 »onaru tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
