Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Folkökning i %. |
| 1806/65. | 1866/80. | 1881/1908. |
| Fryksdalen . . . . . . . . . . . . . | + 113.0 | – 2.1 | – 18.9 |
| Värmland . . . . . . . . . . . . . . | + 85.3 | + 3.4 | – 3.1 |
| Hela riket . . . . . . . . . . . . . . | + 69.9 | + 10.1 | + 18.9 |
| Sundal. Nordal och Valbo . | + 111.1 | + 1.0 | – 25.2 |
| Öland . . . . . . . . . . . . . . . . . | + 65.1 | + 1.0 | – 24.9 |
Af tabellen framgår, att Fryksdalens folkökning var synnerligt
stark under den första af de tre perioderna; att redan den andra
perioden uppvisar folkminskning — tidigare än i två så utpräglade
emigrationsområden som södra. Dal och Öland; — samt slutligen att
folkminskningen varit mvcket stark under den sista perioden,
sannolikt omkring 20 % för de tre sista decennierna, ett verkligt
minskningsrekord, hvilket torde slås endast af några få affolkningsbygder.
Fryksdalen är ett utprägladt skogs- och jordbruksområde. År 1900
uppgåfvos 85 % af hela befolkningen lefva af jordbruk. Som bekant
äro de flesta affolkningsbygder i Sverige jordbruksbygder — i
Sundals härad 87.7 % lefvande af jordbruk. Den lilla industri som finnes
i Fryksdalen torde till största delen vara baserad på skogen. Under
sådana förhållanden synes Fryksdalens ekonomiska utveckling kunna
något så när säkert afläsas ur jordbruksstatistikens siffror. Tyvärr
äro emellertid dessa som bekant icke vidare tillförlitliga. T. o. m.
de nakna uppgifterna om den odlade jordarealen för olika tider torde
endast böra användas med största försiktighet.
Sà mycket är emellertid ställdt utom allt tvifvel, att
nyodlingsarbetet i Fryksdalen gått framåt med rask fart under
folkökningsperioden 1806/65; den odlade arealen uppges ha tillväxt nära nog
dubbelt så hastigt som folkmängden; likaledes är det säkert, att
nyodlingsarbetet för det mesta legat nere, sedan folkminskningen
började. Denna utveckling är visserligen ingalunda någonting för
Fryksdalen säreget; den kan t. ex. konstateras både för Dalslands
och Ölands vidkommande. Om emellertid jordbrukets utveckling
under 1800-talets två första tredjedelar mer än väl hållit jämna steg
med folkökningen hvad själfva odlingsarealen beträffar, så få vi däraf
icke utan vidare draga den slutsatsen, att befolkningens
utkomstmöjligheter öfver lag förbättrats. Den starka folkökningen är
samtidig med och sammanhänger delvis med de gamla byalagens
sönderbrytande och utskiftning och med liberalismens fria jordpolitik.
Hemmansklyfning och jordupplåtelser af allehanda slag skapade på
mycket kort tid ett verkligt jordbruksproletariat. Den hastiga
spridlingen bland de breda lagren af potatisodlingen bidrog i sin mån
till lättsinnigt ingångna hjonelag och bosättningar på utmarkerna.
Nyodlingarna bredde ut sig alltför hastigt, ofta på mindre lämplig
jord, under det att den gamla odlingsjorden ej sällan sögs ut af
brist på tillräcklig gödning, kort sagdt, jordbruket gick framåt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0013.html
