- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
1:25

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1. FRYKSDALS IIÄRAD X VÄRMLAND.

25

släppa till. och med hjälp af ett rationellt skött skogsbruk
borde Fryksdalen kunna gà en ny, hättre framtid till mötes.
Emigrationen har till stor del varit en ambitionssak.
Jordbruket kan också bli en ambitionssak. Hvad skogsbruket
beträffar, så är Fryksdalens skogsmark, i synnerhet de öfre
socknarnas, känd som en af Sveriges bästa; jordbruksmarken skulle
säkerligen också kunna komma att stå i främsta ledet. Ännu många
utkomstmöjligheter ligga för fäfot i denna sköna bygd. Så t. ex.
lingonplockning. Ensamt i Lvsviks socken skola lingon ha exporterats
på ett enda är till ett värde af 80,000 kr. I Västra Emtervik finnes
en liten hemindustri, slädtillverkning, hvilken torde inbringa åt
minstone ett par tiotusental kr.

Öfverallt i .Fryksdalen har man medgifvit, att förhållandena
äro ekonomiskt ofantligt mycket gynnsammare nu än för ett 20-tal
år sedan oeh att utvecklingsmöjligheterna äro stora, men öfverallt
har man också tillagt: >Få vi ej järnväg, kunna vi ej göra något
af dessa våra möjligheter. Emigrationen kommer da att alltjämt
tunna af befolkningen.» Onekligen äro också
afsättningsmöjlighe-t.erna för en hel del produkter för närvarande ganska dåliga. Så
är t. ex. björkskogen af ganska ringa värde, då björken är för tung
att flottas. Exporten af råg och af bräder skulle i hög grad underlättas,
oin järnväg funnes, likaså naturligen kalkimporten. Industriella
verk skulle då komma i gång, o. s. v. Med denna järnväg har man
i allmänhet i första rummet menat inlandsbanan, hvilkens kanske
främsta uppgift skulle vara att rädda dessa trakter från ekonomiskt
beroende af Norge. Naturligen kommer äfven Fryksdalsbanan, hvilken
nu omsider tycks skola bli verklighet, att bereda de närmast
berörda områdena förbättrade framtidsmöjligheter.

*



Till slut några ord till kommentar af Tabellerna 1—13.

Under de tjuguåtta åren 1881/1908 har det absoluta
ntflyttnings-öfverskottet. uppgått till ej mindre än 17,391 personer, mer än hälften af
den nuvarande folkmängden. Af dessa ha 10,529 utflyttat till
utrikes ort, alltså 60-5 %• Af intresse är att iakttaga, hurusom den
utrikes utnyttningen så småningom distanserar den inrikes. Under
80-talet utgjorde det utrikes utflyttningsöfverskottet. endast 47-j
af hela förlusten, under 90-talet (Ut. och ären 1901/08 84m %.
Tydligtvis tenderar Amerika till att bli så godt som den enda
dragningskraften pä de utflyttande fry ksdal ingår ne. För Öland äro
motsvarande procenttal 1881/90: (57-s 1891 1900: 61*4 % och 1901/07:
100 — l)et förefaller också ganska natnrligt, att ett
emigrations-centrum efter någon tid börjar attrahera de angränsande bygdernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free