Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. FRYKSDALS IIÄRAD X VÄRMLAND.
33
Till slut kan förtjäna påpekas följande. l>et relativa antalet
födda (födelsetalet) var på 1850-talet störst i Ostmark; de öfriga
socknarna kommo i följande ordning: Hvitsand, Fryksände (med
Lekvattnet), Lysvik, Gräsmark, Sunne, de häda Emtervikssocknarna.
Med afseende på fruktsamheten kommo socknarna under 18(!0-talet
i följande ordning: Lekvattnet, Hvitsand, Lysvik, Fryksände,
Gräsmark. Sunne, Emtervikssocknarna. Det ser ut, soin om
födelsefrekvens och fruktsamhet stode i ett visst samband med åkerarealens
utbredning (och hemmansdelarnas tillväxt). Emtervikssocknarna äro
de enda, som före emigrationstiden ha lägre födelse- och
fruktsamhetstal än riket. De ha också i mångt och mycket synts mig
föga >fryksdalska». Östra Emtervik är (utom det lilla Lekvattnet)
den enda socken, som uppvisar lägre fruktsamhet för 1870-talet än
för 1860-talet. Skulle man vaga sammanställa detta förhållande
med hvad som sagts om, att denna socken endast i ringa man blef
meddelaktig i Norrlandsuppsvinget?
Beträffande Tab. 12 skall jag inskränka mig till att nämna»
att jag i Gräsmark och Ostmark hört den mesta klagan öfver
skatterna och iakttagit den mesta fattigdomen. Gräsmark kommer ifråga
om utdebitering nära nog upp emot de högst debiterade
ölandssocknarna. Från båda dessa socknar har jag också hört mycken klagan
öfver skolväsendets usla ställning. Det blir allt svårare att hal la
skolorna vid makt. En framstående man i orten, själf folkskollärare,
ansåg skolorna sämre nu än för 30 år sedan.
* •
•
Ytterligare en del statistik har sammanförts här nedan. En
sammanställning femårsvis af den sålda, resp. efter utmätning och
konkurs sålda egendomen, uttryckt i tusental kronor, för Fryksdalen,
Värmland, Riket samt Sunda], Nordal och Valbo har gifvit följande resultat:
Femårsperioder. Fryksdalen.’) Värmland. Procenten för
Såld
egendom. Efter konkurs såld. 1 j* af all såld. Såld
egendom. Efter kollkurs såld. 1 fi af all såld. Hela riket. Södra Dal.»)
1856/60 .... 3.117 155 5» 22.715 306 1-4 1’9 12-8
1861/65 ..... 2,-162 87 35 16.369 783 4-8 4-7 5-G
1866/70 . 2,011 281 140 18,610 2,374 12-8 130 22-0
1871/75 . . . 7.016 ny 2-3 36.469 1,334 3-6 8"4 9’«
1876,8(1..... 2.876 141 4-9 22.868 1,249 5-5 40 150
1881/85 ..... 3,560 265 7-4 26,460 1,992 7-5 5-2 14fi
1886/90 ..... 3,967 269 91 21,506 2,627 12-2 9-9 10-4
1891/95..... 3.319 101 34 28,307 1.729 6t 6 8 10»
1896/11)00 .... ■1,828 40 0-8 36,810 1.279 3-4 3-7 6-8
’i Di uppgift saknas |Br Fryksdalen och sSiirn Dat for året 1856, har detta år
antagits ha ön försäljning motsvarande uiedelfursilljuingon Hlr Ären 1857 18fi0.
’) Snndals, Nordals ooh Valbo härader
3—mun t. ttmigrationfutrettningen. hilnijn VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
