Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Förhållanden i afseende å jordbruket. Folklynnet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förhållanden i afseende å jordbruket. Folklynnet m. m.
Men så lätt förklarad är icke emigrationen, att »den går af sig
själf sedan den en gång börjat». Där måste komma andra
anledningar till, som bilda underlaget för denna fortsatta åderlåtning af
landet, samtidigt som hela näringar förgäfves ropa efter arbetskraft
för sitt bestånd. Man får icke blunda för, att de som rest förut till
Amerika äro de ifrigaste och mest verksamma värf var na, att det är
dessa som bekosta eller åtminstone förskottera kanske flertalet
Amerika-biljetter från vissa trakter, att deras ständigt berömmande
uttalanden i bref om Amerika, deras af en viss reklamlust präglade besök
i hemlandet och deras ibland verkligt storslagna hjälp åt nödlidande
hemmavarande draga mänga ditöfver. Men de skulle icke förmå att
göra det, om icke de allmänna ekonomiska och sociala förhållandena
i hemlandet bildade en bärande jordmän för dessa påverkningar
från landet i väster. Vill man försöka närmare bedöma denna
jordman, sä går man själfklart först till frågan om traktens
jordbruksförhållanden, eftersom Jösse härad är en jordbruksbygd.
Jordbruket i Värmland står icke pä någon hög nivå, och .Jösse
härad utgör intet undantag. Jorden är mycket kalkfattig och ganska
litet fruktbar, men genom omsorgsfull skötsel ger den pålitliga om
än icke stora skördar. En väl ordnad växtföljd har man på senare
tider sökt genomföra, hvilket också lyckats pä många ställen;
hafreodlingen har inskränkts, till fromma för produktionen, sotn nu visar
bättre resultat pä mindre områden än förr ä större, och
höproduk-tionen har drifvits upp på senaste årtiondet, så att ökning skett i
kreatursstocken.
Nästan utan undantag förklara jordbrukarna i Jösse härad, att
jordbruket inte bär sig utan’ måste ha hjälp af skogen. Sönerna
och döttrarna resa till Amerika, och att taga dräng och |jiga i
deras ställe kan inte jordbruket bära. »Då får ocksä skötseln af
jorden bli som den blir, man sår ut och skördar på de fält man hinner
med. För att. fii några kontanta medel till skatter och konstgödsel
måste man sälja skog.» Sådant är svaret i allmänhet i dessa
trakter, mest allmänt i skogstrakterna.
På många håll börjar dock skogen alldeles taga slut, och bönderna
i dessa trakter se med stor oro mot framtiden. De utgå i allmänhet
från den bestämda, förutfattade meningen att jordbruket icke bär
sig, och de anse alldeles lönlöst att försöka visa motsatsen. När sä
skogen en gång tar slut för dem, och det skall någon gång ske, då
de hvarje år sälja sä mycket att, återväxten omöjligen kan betryggas,
måste dc lämna sin jord, som ensam icke förmår föda dem. När
man så ocksä betänker hur »Jösseh är ingens» lätta, sorglösa lynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0058.html
