Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Mangskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. MANW8K0G.
25
kaffe ocli socker, men mjölken finns ingen afsättning tor.
Ttofod-ling har man börjat med i erkännansvärd utsträckning.
Att i Mangskog försiggår en ekonomisk uppryckning är utan
tvifvel. »Åkerbruket bar pä senaste åren tagit upp sig betydligt»,
yttrade en landtbrukare. Befolkningen, som för 40 är sedau var
alldeles för stor, har nog minskat i något för hög grad. och
ungdomen tycks alldeles vilja öfvergifva oss, men de som här lefva och
I’o arbeta energiskt på sina jordlotter, skaffa sig bättre oeh bättre
redskap och synas liksom vilja streta emot bolagens och
uppköparnas traktan efter deras skogar.» — »Jordmanen är karg och
måttligt gifvande», sade en annan, »men det reder sig nog. Alla ha små
jordbitar, sn de hinna nog se om dem, och så ha de en mila eller två
att köla oeh köra, och sa gar det ihop för dem. I regel kan ingen
ha mer än en häst, men en och annan har dock två. Det brukar
dock vara sä. att de som ej ha häst reda sig bäst, tv dagsverkare
äro bra aflönade». — »Jordbruket kan reda sig i dessa trakter», sade
en tredje, »blott man allvarligt vill. Det är ej sant, när man säger,
att jordbruket icke kan bära sig, jag har själf fört bok öfver det
och vet att det. kan gå ihop och äfven bli något öfver. Det är inte
rikliga skördar här. men de äro jämna och trogna. Sällan går
del riktigt illa med dem, som det gör ibland på andra h&ll i landet.»
I denna socken påträffar man liera hemmanslotter som ligga
obrukade, särskildt är detta fallet uppe i skogsbygden. De gamla
inne-hafvarna ha sålt sina gärdar till bolagen, för skogens skull, och så
lämnat orten, och bolagen ha icke fått någon att öfvertaga jordens
skötsel. I let får då växa. igen kring de tomma byggnaderna.
Biinkomsterna äro desamma som i Brunskogs socken. Här i
Mangskog äro körslorna längre, ty järnvägen ligger så afsides. En
enskild man, som under de senaste 15—20 ären inköpt en mängd
hemmanslotter med tillhörande skog, har här vid sjön Mangen en
såg och måste anlita bönderna för körslor för att få ned plank och
bräder till järnvägsstationen. Men häst och karl hinna inte mer än
ett lass plank om dagen från dessa trakter, och då förstår man att
ersättningen härför ieke kan bli så stor. Ett lass innehåller c:a (I
tolfter af 1’ tums-plank, och för den som skall betala denna
trans-port blir det nog kännbart, äfven om bonden som kör inte kan
förtjäna mer än 3- 4 kronor på sitt och dragarens arbete.
Uppe i skogsbygden sker körningen för Borgviks bolag, och där
kan inkomsten pr dag eller rättare dvgn bli för häst och karl 4—5
kronor. Det. kräfver nästan ett dygn för bonden eller torparen att
från dessa trakter köra ett lass plank eller kol till stationen, och
töljden blir dä att en sådan färd icke kan göras sa ofta. När de
begifva sig till stationen, fara de från sitt hem kl. 1 på natten och
kunna i bästa fall vara tillbaka kl. 4—5 e. m. påföljande dag. Vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
