Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Sockenbeskrifning
- Köla
- Älgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. om året i arrende samt äro skyldiga utföra dagsverken för
2 kr.—2.50 med egen kost. De ka ofta egen häst och förtjäna på
körslor som andra.
Årslönen för dräng är 275—300 kr. och för piga 150 kr.
En viktig biinkomst är äfven bär under goda år
lingonplockningen. 2—3 kronor om dagen kunna på lingon uppbringas af en
kvinna eller ett raskt barn. Många familjer ha pa denna näring
förtjänat 100—150 kr. extra.
Köla socken ger pä det bela taget intryck af att vara burgen
och i färd med att rycka upp sitt jordbruk och sin boskapsskötsel.
Rofvor bar man börjat odla, pelusker likaså, och flerstädes har man
börjat lägga sig vinn om att taga vara på den naturliga gödseln.
Man ser här och hvar cementgolf och gödselrännor i ladugårdarna;
det är goda ansatser, men någon utveckling till betydenhet ha dessa
reformer ännu ej hunnit.
Älgå.
Sydöst om Köla ligger Älgå socken, en skogsbygd i mer
utpräglad grad än Köla. Arealen är 175 kvkm., och befolkningen
räknar 1,508 inv. År 18(55 var folkmängdssiffran 2,402.
Arealen land är 14,37ii hektar, däraf 1,135 hektar odlad jord
och 12,346 hektar skog. Brukningsdelarna voro år 1003 sammanlagdt
286, däraf 4 brukare och de öfriga ägare. 140 ägare hade upp till
2 hektar odlad jord, 132 mellan 2 och 20, 10 ägare och 3 brukare
mellan 20 och 100 samt 1 brukare öfver 100 hektar. Åboarnas antal
1750 var 124. Jordtorp och andra lägenheter år 1900 voro 54.
Ar 1813 var socknens sammanlagda taxeringsvärde å
jordbruksfastighet 230,992 rdr. Den största egendomen var Åsebol å 45,525 rdr.
Ar 1865 var sammanlagda taxeringsvärdet 920,709 kr. De största
egendomarna voro Berg å 150,000 kr. och Åsebol å 131,916 kr. År
1900 var sammanlagda taxeringsvärdet 796,600 kr. Inga större
jordegendomar funnos, ingen jordpossession uppgick till 10 proc. af
socknen. Aktiebolagen voro: Hillrings bergs aktiebolag (24,500 kr.
egendomar), Glafva glasbruks (5,200) och dössefors (2,600 kr.).
Af industriella inrättningar bar Älgå två med tillsammans 22
arbetare och ett tillverkningsvärde af 30,800 kr.
Älgå, hvars bördiga del ligger utefter Glafsfjorden, eller dess
öfre del Ålgåfjorden, har en god jordmån, men förhållandet är där
som i öfriga skogsbygder att jordbruket inte bär sig. För de stora
gårdarna saknas arbetskraft, och för de små blir utbytet af jorden
för litet. Jorden ger till födan, men inte till det kontanta behofvet.
De flesta ha jordlotter på 1 häst och 3—4 kor, några ha endast
2—3 kor. Men med god skötsel kan i Älgå födas 2 hästar och 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0081.html
