Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
kunde reda sig, om blott bönderna riktigt förstode att sköta jorden
och arbetskraft funnes att påräkna.
Jordmånen är god och på sina ställen skötas jordbruket och
ladugården rationellt. Man säljer råghalmen och tar vara på den
naturliga gödseln samt använder torfströ, som i socknen beredes i
stor mängd. Härigenom kan man inskränka på superfosfaten, som
annars drar stora kostnader. Man plöjer betydligt djupare i Ny än
på många andra håll.
För mjölken har man afsättning till bruksbefolkningen och får
för den 11 öre litern. För öfrigt är järnvägen, som gar igenom den
lilla socknen, en stor hafstång för jordbruksnäringen. Smöret
försäljes till Arvika.
Kreatursrasen är den vanliga, som allmänt användes i Värmlands
skogsbygder. Här skulle dock ayrshirerasen kunna införas, men
man har icke kommit sig för med det ännu. Skogsbetet är här i
allmänhet dåligt, det är egentligen hagbete som bestås, och härtill
torde en större ras vara lämplig.
Rotfrukter, såsom rofvor, ga nog att odla, men de fordra mycken
arbetskraft, och detta saknas i regel.
Bolagen ha i denna socken inköpt mycket skog och ha därtill
lagt beslag pä flottleden, så att bönderna här stå i stort beroende af
dem vid skogsförsäljning.
1 Ny socken äro biinkomsterna från bruken ganska obetydliga.
Het som kan åstadkommas är på körslor, men i regel är det med
folk från andra trakter, såsom från Fryksdalen, som bruken göra
upp om körslor. För 35—40 år sedan utförde de som hade dragare
körslor at en såg i Nordmark. De förtjänte då 2 2-25 kr. om dagen
för häst och karl och höllo då pä från kl. 4 på morgnarna till sena
kvällen. N u är denna trafik slut.
Arbetslönerna äro vid bruken 3 so—4 kr. om dagen, och det är
omöjligt för jordbrukaren att konkurrera med dessa priser. Därför
är också här nästen omöjligt att skaffa extra arbetskraft för
jordbrukets räkning. Om det lyckas, så är det knappast fullt duglig
kraft, men den får betalas ändå med 225—300 kr. om året for dräng
och 120—140 kr. för piga. På körslor förtjänas 4—5 kr. om dagen
för häst och karl.
När bolagen inköpa gårdarna, sa afverka de skogen på de första
två åren och lämna det mindre virket kvar. (Props tages ej, men
pappersved.) Så sker hemmansklyfning, oeh så säljas gnrdarna med
åker, byggnader och litet mulbete, medan skogen stannar hos bolaget.
IM är i allmänhet mycket svårt att få någon att bruka gårdarna,
sedan bolagen öfvertagit dem, därför måste de säljas eller också
»kotas af brukets eget folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
