Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE UÄRAI). ALLMÄN ÖFVERSIKT AF HÄRADET.
51
däst mot ganska hög lön, som han anser sig icke kunna stå. ut med,
lyckas han på somliga häll skaffa sig dräng och piga. Och dä äro
de ändå inte »fullpantade», som man uttrycker sig, utan endast
>halfpantade» eller halfgoda. Det är unga gossar och flickor som
taga plats några år hos bönderna endast för att kunna spara ihop
till Amerikabiljett. Lönen är, som förut framgått, i regel 250—300
kr. för dräng, ibland mera, och 120 — 175 för piga. Härtill kommer
då naturligtvis bostad och kost.
* *
*
Om man således kan konstatera att jordbrukets efterblifvenhet
till väsentlig del grundar sig på bristande arbetskraft eller
densammas dyrhet, så bör man dock icke glömma, att här äfven andra
faktorer spela in, såsom bristande energi hos jordbrukaren,
okunnighet, svårighet att anpassa sig efter hvad tiden fordrar, o. s. v.
Särskildt synes den bristande energin utgöra ett stort hinder för
jordbrukets uppryckning i dessa trakter. Denna brist på energi, som
ger sig till känna på mångfaldiga sätt, synes dock ha sin
hufvudsakliga grund uti bristande kunskap om jordbrukets skötsel. Ännu
har man på många hål I icke infört ett ordnadt växelbruk, och det synes
på somliga trakter vara nästan otänkbart att få bönderna att förstå att
nya växtslag kunna uppkomma och vara riktigt förmånliga, fastän
hvarken farfar eller farfarsfar på sin tid profvade dem.
»Ungdomen anser jordbruket, vara för sträfsamt. De unga
sönerna gå i dagligt arbete hemnia hos sina föräldrar och ha ingen
hin. l)e få hvad de skola ha, heter det, men de känna sig dock
icke sà fria som en dräng och ha aldrig den kontanta valutan att
disponera öfver som ban. Aldrig höra de heller annat än att
jordbruket går så eländigt, och när. fadern säljer skog for att hålla
ekonomien uppe, så vet sonen att därmed undermineras alltjämt
familjens framtida ekonomi.» 1 mänga hem gnatas det och kältas
°m att »ingenting blir gjordt», och så ledsna sönerna på hemmet och
resa sin väg. »De växa för öfrigt upp på mycket små jordlotter och
bereda sig kanske på att bli flera om delningen, och så anse de icke
lönt att stanna hemma och slita ut sin ungdom.» — »De ha kanske
också lärt sig slöjd och ha därigenom lättare att skaffa sig något
annat än jordbruksarbete.»
Hemmasönerna ha, som nämnts, i allmänhet ingen lön när de gå
hemma på fädernegården och arbeta. Om de i allmänhet icke hållas
till så strängt arbete, sä förekommer nog detta ändå i vissa fall.
»Regel är att de få räkna på sin faders välvilja för att
kunna’för-unna sig de förmåner som en aiiönad dräng, tack vare sin lön, kan
förfoga öfver, och om fadern i många fall också skulle ur ekonomisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0093.html
