Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 EMIGRATIONSUT REDNINGEN. BILAGA VIII. BYG DEUNDERSÖKNINGAR.
dem för annat än att köra hem ved, använda dem till körning åt
bruken, men de små jordbrukarna böra icke lägga sig på körslor
med för dyra hästar utan i stället taga dagsverken.»
* *
*
Om det, är dåligt ställdt med åkerbruket och kreatursskötseln i
allmänhet, så är detta fallet särskildt hvad beträffar utdikningcn i
allmogehemmanen. Sådan förekommer helt enkelt ieke, om man tar
saken generellt. Man har icke tid, är det vanliga svaret, och man
saknar arbetskraft.
Plöjningen är också dålig. IM mänga håll, alldeles in på
järnvägen till och med, plöjer man till ett djup af 5 tum, och det synes
vara mycket svårt att fä allmogen att förstå att djupare plöjning är
nödvändig. Dock har man börjat skaffa sig bättre redskap, hvilket
man tvingats till af den dyra eller alls ej tillgängliga
arbetskraften.
Frostländigheten i häradet synes icke vara så oroväckande,
tvärtom nämnas i nästan samtliga socknar att den »ingenting är
att tala om». Dock står det icke bättre till i detta härad än i
allmänhet i Värmland.
Nyodling förekommer ganska litet, knappast något. »Man
räknar på en arbetskostnad af 15 öre pr kvadratfamn, eller 250 kr. för
ett tunnland, för nyodling, och det har ingen bonde råd att bestå
sig, äfven om arbetskraft funnes att tillgå». Mossarna, som finnas
i stort antal, fä också ligga oarbetade i brist på arbetskraft.
Handeln på den värmländska landsbygden är baserad pä
kredit försäljning, — åtminstone, är så fallet i Jösse härad. En affär i
närheten af station kan ha 50,000 kr. omsättning om året, men dä
ha -.’a at’ det bela utgjort kredithandel. En annan kan möjligen
visa på hälften kontant handel, rrten i regel är kredithandeln
öfvervägande. Bönderna betala sällan kontant, utan föra på bok, hvari
reglering ibland sker så, att en del gamla skulder bli betalda men
lika mycket nya komma i "stället. En landthandel måste således
alltid stä med ett stort kapital bundet, men har själf högst (5 mån.
kredit för kortvaror och manufaktur, 3—t mån. för socker och kaffe,
30 dagar, högst 3 män., för mjölet o. s. v.
I allmänhet föras svenska varor. Endast kortvaror komma från
tyska och franska fabriker, men de säljas genom svenska
mellanhänder eller inflyttade ntlänningar, grosshandelskontor i Göteborg
o. s. v. Dessa grossörer ha både svenska och utländska varor, som
de bjuda ut genom sina profresande.
Det är sålunda spetsar, band, pennor, nålar, tråd, knappar,
ga-lanterier och krafs som är utländskt, men metallvaror, järn och ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0100.html