Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
Somliga uppföra sig så inför manskapet, att de icke kunna få en
man att taga ett godvilligt steg, då däremot andra genom rättvisa
och värdighet kunna fä truppen att gå i döden för befälet, om så
fordrades. Det är inte manskapet det här gäller på, utan befälet.
Sådant befälet är, sådant blir resultatet.- —
»Det är heller inte små ting, som här stå på spel. Somliga
löjtnantsfasoner låta tala om sig bland allmogen, och därigenom
sprides en avoghet mot bela det militära systemet. Man förlorar
tron på dess vilja att skapa ett godt försvar, och det är farligt i
dessa tider.» —
»Något bättre skulle det genast bli genom en så enkel åtgärd
som att låta befälet äta samma mat som manskapet. Därigenom
skulle skapas en gemensamhet och ett kamratskap, som blefve
nyttigt för sammanhållningen inom truppen, befälet skulle också
därigenom kunna lära sig bättre förstå oeh bedöma de olika individerna
1 sin trupp och icke vilja räkna dem endast som själlösa
nummerkarlar i ett led med god rättning, och dessutom skulle just maten
för manskapet bli bättre genom den ständigt närvarande kontrollen
från befälets sida.»
En landtbrukare, ordförande och kassaförvaltare i ortens
landt-mannaföreiiing, uttalade sig om värnplikts frågan på följande sätt:
»Grundorsaken till utvandringen är värnplikten och det sätt
hvarpå den omhänderhafves af vederbörande. Beväringen far ju
mte tillräckligt med mat och inte heller den vard, som den
behöfver.
Den tanke som tränger sig på en landtman är ovillkorligen den:
Hur kan staten, som är så fattig då det gäller att föda manskapet
°ch hålla det ekonomiskt skadeslöst för exercistiden, kunna tänka
sig att det skall gä att försvara landet mot en fiende? ilar man
mte råd till mat åt manskapet, så har man väl ej heller råd till
kulor och krut när det behöfs.
När det skall byggas kaserner — och man ser ju hur det
bygges, t. ex. på Itindö — eller pansarbåtar, så finns pengar, det veta
V1i men själfva det. folk, som skall gä ut i striden, det har man icke
onivardnad om. Eör litet mat fä de unga mannen, ingen lön fa de
heller, och ofta handteras de af befäl så, att det är stor skam. Hur
ofta få de inte knäcken just under exercisen? När befälet har 4’50
°m dagen i traktamente, så visar ju staten därmed a tt kronans egen
mRt är alldeles för usel eller otillräcklig. Annars kunde väl de äta
saiuma mat som manskapet.
Beväringen borde ha 1 kr. om dagen i ersättning, däraf 50 öre
hörde insättas på bank, sä att de ha något till hösten när de komma
hem igen. Som det nu är, bli de alldeles utblottade pä denna exercis;
kanske har deras familj hemma latt lefva pà hjälp från släktingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
