Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
liga karlar lånade sig till hvad som helst för att fä 10 öre till en
kopp kaffe.» —
»För dem sora äro sparsamma är exercisen en stor uppoffring,
ty de äro vana att se på slanten, men måste ända af sina besparingar
eller pä, lån skaffa sig det nödvändigaste, ty den mat, vi få på lägret
förslår inte. 75 kronor räknar man i regel att beväringstiden kostar
hvarje man extra, och det är mycket för en bondpojke eller hans
föräldrar. Blefve det infördt en daglön på 50 öre, så skulle många
hundra från trakterna häromkring stanna och fullgöra sin värnplikt
i stället för att resa sin väg.
För dem som icke ha karaktär, utan hemfalla ät sudd, blir
beväringstiden ett fördärf. De resa så fort, de kunna härifrån för att
slippa eländet.
Vi bondpojkar äro inte s;i noga med maten, men vi vilja ha så
att det förslår. Ett par potatisar är alldeles för litet för oss, som
äro vana vid minst 8 — 10 st. till ett mål.
•Jag har haft en sjuk far att taga hand om, så jag har icke
kunnat resa till Amerika, .lag fick min exercis uppskjuten ett år
för att kunna hjälpa till hemma, men sa togo de mig året därpå, så
jag fick det lika svårt ändå.
Nu sköter jag jorden och vill gärna arbeta pä den, men den
nästa tiden går bort, och så står jag lika illa igen, hur jag än arbetar
och räknar ut det.»
1 samma riktning fastän icke så skarpt uttalade sig många af
de unga män, som stannat kvar i hemmet och fullgjort sin värnplikt.
En ung man hade exercerat 198 dygn — gränsbevakning 1905 —
och sade sig icke undra på att ungdomen i allmänhet flyr frän landet,
dä den får höra hur det går till pä lägret. »Den som ej erfarit det
själf, kan icke tänka sig hur svårt det är. Befälet, gör det också i
mänga fall svårare än det behöfver vara, synbarligen ofta af ren
kitslighet. Dä truppen en gång under hällande ragu fick krypa på
’;näna i dikena flera kilometer i sträck, sa att byxorna blefvo i trasor
°ch bela dräkten i öfrigt ramponerad, föreföll det, som om det skedde
icke för öfning utan för att tillfredsställa en nyck hos högste
befälhafvaren.»
En hemmansägare klagar öfver att han fått sin son förstörd på
tøgret, i det man försummat sjukvården och vållat att sonen fått en
obotlig sjukdom. En annan har ungefär samma klagomål och
framhåller därtill hurusom saknaden af rösträtt i det politiska och
kommunala lifvet sättes upp emot den långa värnplikten för jämförelse
■nellan rättigheter och plikter. »En sådan jämförelse blir aldrig till
fördel för stat.en och dem som regera i vårt land.»–»Arbetaren
känna pa hur ban räknas för underhaltig i allting, och det gör
"onom inte god.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
