Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Andra orsaker till utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•>. JÖSSE HÄRAD. SKILDA ORSAKER TIM, UTVANDRINGEN.
71
är skatten sä obetydlig sä att den inte inärks. Ja, den som inte
har fastighet har ingen skatt alls. tala de om, och så bidrar äfven
detta till att öppna längtan efter de ljusa förhållandena där pä
andra sidan.
Starkt tränger också i dessa trakter fram behofvet af och
krafvet på en ålderdoms försörjning, bekostad af staten och betryggande
för de gamla, som nil lida under en oordnad fattigvård. Detta, att
icke pä ålderdomen våga räkna pä en tryggad existens, drifver
säkerligen mångtaliga öfver oceanen.
« •
•
Någon utvandring med anledning af att tjänstehjonsstadgan
eller den allmänna behandlingen af tjänstefolk skulle kännas för
tryckande och hård kan icke numera i dessa trakter ifrågakomma
som möjlig, enär så ytterst fä tjänare finnas, ocb den allmänna
regeln, att den begränsade tillgängen pä arbetskraft medför bättre
villkor för den arbetande, således här får göra sig gällande. Lika
litet som det finns af torpare i detta härad finnes det af statare
och drängar.
I)å alltså i Jösse härad knappast finnes några andra landtarbetare
än hemmasöner, så kan man knappast ifrågasätta ens tanken på
organisation bland jordbrukets arbetare i detta härad. Däremot har
organisationsrörelsen tagit fart inom industri och bruksrörelse, hvarigenom
också lönerna därinom stigit väsentligt öfver den norm som nog
annars fått vara gällande.
Att detta i sin mån påverkat lönernas stegring äfven på
landsbygden är helt naturligt, och ofta får man höra jordbrukarnas
klagomal gå ut på att fördöma industriens alltför starka påträngande.
Böndernas uppfattning om industrien på landsbygden belyses
också af att frän tlera håll på fullt allvar framhölls såsom både
önskvärdt och nödvändigt, att industrien skulle förbjudas att vara
verksam bela året och åläggas hvila i minst fyra månader d. v. s.,
under sommaren, för att därmed forhjälpa jordbruket till erhållande
af tillräcklig och billig arbetskraft. I en socken klagade en för
industrien intresserad man öfver att det var omöjligt för en fabrik
att ligga pa landsbygden, ty om det också lyckades att erhålla
jämförelsevis billig arbetskraft, så bestämde bönderna fabrikens
taxering till sädana belopp att det blef omöjligt i längden att stå
ut med det. Pa det sättet skrämdes industrien ifrån landsbygden,
hvilket vore till förfång både för jordbruket och industrien.
Utom de förut nämnda olika anledningarna till emigrationens
stora omfattning i dessa trakter bör äfven nämnas missnöjet med
de politiska oeh kommunala förhållanden som råda. För den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
