Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Hemmansklyfning och sedvänjor vid arfskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställen i trakter sädana som Järnskog och Silbodal, där jordbruket
på den sista tiden ryckts upp något litet, anse numera arfvingarna
ofta en gård för liten för att styckas och öfvertaga den i sambruk.
Den hufvudsakliga förklaringsgrunden till att hemmansdelarnas
antal trots den starka utvandringen efter 1X65 ökats, så att hvarje
brukniugsdel numera i medeltal inom Nordmarks härad omfattar
4’a har och i Vedbo härad 5m har odlad jord, ligger däri, att
biförtjänsterna i skogarna sedan dess ökats i afsevärd grad och minskat
befolkningens beroende af inkomsterna från den egna jorden samt
kommit dessa senare att: spela allt mindre roll för bondens
hushållning. I dessa trakter försvåras för öfrigt ej hemmansklyfningen af
en omständighet, som eljest lägger band pa densamma, nämligen
svårigheten att till rimligt pris få virke vid uppförandet af nya
byggnader. Hemmansklyfningen har naturligtvis varit olika stark
i olika trakter, något som framgår af tabellen, men att i hvarje fall
sätta siffrorna i samband med de ekonomiska; förhållandena eller
eljest lämna en förklaring, låter sig svårligen göra. l>en socken, där
hemmansklyfningen efter 1865 fortgått starkast, är Nössemark i
Vedbo, där hemmansdelarnas antal år 1865 och är 1900 var 285 och
475 resp., d. v. s. angifver en ökning af vid pass tvä tredjedelar och
där man förklarade, att man ännu.nästan utan undantag brukade
stycka egendomen. Folkmängden ökades från 1865 till 1880 från
2,085 till 2,234 personer, hvilket ju till en del, liksom i åtskilliga
andra socknar inom Vedbo, förklarar förhållandet, men har sedermera
sjunkit till 1,781 är 1906. För närvarande kommer pä hvarje brukare
2-4 har odlad jord, och manga bönder ha ingen häst och blott 2—3
kor. Hemmansägarne i socknen ha i större utsträckning än
annorstädes begagnat sig af biförtjänsterna i skogarna och ägna endast
på lediga stunder omsorg ät, sina små åkerlappar. Åtskilliga bönder
ha större delen af aret anställning vid sågverk o. d.
I tabellen öfver hemmansklyfningens storlek visa kolumnerna
för hemmansdelarnas och brukningsdelarnas antal är 1.900 rätt
skiljaktiga siffror. 1 allmänhet är brukningsdelarnas antal mindre än
nemmansdelaruas, hvilket anger, att samma brukare ofta har flere
hemmansdelar. I skogstrakterna är det naturligtvis vanligt, att en
person för skogens skull köper den ena hemmanslotten efter den
ändra och själf sköter jordbruket på samtliga egendomar, då de räknas
som en brukningsdel. När brukningsdelarnas antal, såsom för Sillerud,
är större än hemmansdelarnas, kan detta bero pa att en egendom
är oskiftad och skötes i sambruk af syskon o. d.
V i dåre sättas ofta på bolugsegendoiuar. där man vill ha tillgång
till arbetskraft vid skogsn(Verkningarna, på en hemmansdel flera
brukare, som f:i arrendera smärre åkerlotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
